Konstnärerna Maria Backman och Hanna Sjöberg fanns på plats när utställningen på universitetets utställningsyta Lobby i Kåkenhus öppnade på fredagen.
Utställningen, med titeln "I förvar. Lobby", handlar om flyktingmottagningen i Sverige under andra världskriget, och platser där det fanns flyktingläger.
– Sedan försöker vi hela tiden dra paralleller till nutiden, säger Maria Backman.
Utställningen är en del av ett större pågående projekt, där levnadsöden och de bortglömda platserna, där det i dag växer skog, lyfts fram.
Det började med att Maria Backman som har ett hus i en by i Dalarna fick höra talas om att det funnits ett så kallat ryssläger i skogen, där det bott 200 ryska flyktingar.
– Historien var inte helt bortglömd, men den har inte existerat officiellt, som något slags kulturarv, eller kulturminne, utan det har funnits enstaka personer som mindes och kunde berätta, säger Maria Backman.
Hanna Sjöberg som bor i Tyskland har arbetat mycket kring temat tvångsarbete. Under nazitiden hade man där ett system med slavarbetare, tvångsarbetare, från ockuperade länder, säger hon.
Ryssarna som flydde till Sverige hade tagits som krigsfångar och hamnat i Norge för att bygga upp infrastrukturen.
Det neutrala Sverige fungerade som ett ovisst väntrum för nära tvåhundratusen flyktingar, från olika länder i krigets Europa.
Flyktinglägren visade på två aspekter: asylrätten som fanns redan i 1937 års utlänningslag, och samtidigt på statens nervositet inför flyktingarna. Det handlade både om att ge skydd åt dem som kom, men också att värja sig mot risker för rikets säkerhet.
– I Sverige tog man emot mycket flyktingar under andra världskriget under en situation när det var krig runtikring, när det var ett väldigt pressat läge, när det var ransoneringar i Sverige tidigare än i många andra länder i Europa, säger Hanna Sjöberg.
Trots den knepiga situationen i Sverige, då man hade det så mycket sämre än i dag, tog man ändå emot flyktingarna, säger Sjöberg. Det gick inte att importera kol eller olja, så det fanns ett akut behov av trä. En manlig flykting skulle innan han kunde söka annat jobb arbeta fem månader i skogen, i huggarläger.
– I och med att de var ute i skogen, långt från kommunikationer, så hade man koll på folk också, säger Maria Backman.
Lobby drivs av Erik Berggren vid Remeso, institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle.