Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vardagsnära och verklighetstroget

Landskap med verklighetskänsla och vardagsrealistisk skulptur. Konstnärsparet Gunnar och Susanne Larsson ställer ut på Konstforum. Beröringspunkterna är många - båda arbetar i en realistisk tradition och dessutom vandrar Susanne in i Gunnars landskap.

Susanne Larsson klistrar upp sin relief som fyller en hel vägg på Konstforum. Hon arbetar ofta med sig själv som modell, och låter konsten bli till dagboksanteckningar. - Men sedan gillar jag dockskåp också. Då kommer fantasin in, där gör jag utvikningar och fabulerar, säger hon.

Susanne Larsson klistrar upp sin relief som fyller en hel vägg på Konstforum. Hon arbetar ofta med sig själv som modell, och låter konsten bli till dagboksanteckningar. - Men sedan gillar jag dockskåp också. Då kommer fantasin in, där gör jag utvikningar och fabulerar, säger hon.

Foto: Sandberg Niclas

NORRKÖPING2009-02-21 03:00
Sara Schüldt
Gunnar Larsson är lärare på Konstfack, som nu skakas av konstskandaler med nedklottrade t-banevagnar och fejkad psykos.Men Larssons landskapsmåleri befinner sig långt ifrån sådana provokationer. Det är ordlöst och stilla, inriktat på upplevelsen av en specifik tid och plats, skildrad efter ljusets skiftningar.Verklighetskänslan är påtaglig och betraktaren lotsas till landskap nära konstnärens hem i Nacka. Exempelvis Velamsund och Baggensfjärden - i skiftande tider på året och dygnet, i olika väderlek.- Får man säga att man vill göra något vackert?, säger Gunnar Larsson utmanande. Jag vill göra sådant som folk kan stå ut med att ha på väggen i många år. Något som inte bara slocknar.- Jag var trött på att konst är så mycket påhitt. Jag ville måla av något, då finns porträtt, stilleben och landskap. Det blev landskap eftersom jag är intresserad av färger och ljus.Egentligen är det inte måleri, utan torrpasteller. En mer korrekt beskrivning är teckning. - Det känns som måleri, så jag kallar det måleri. Med torrpastell kan jag korrigera och sudda ihop färgerna, det går inte med oljepastell.Gunnar gillar torrpastellens snabbhet, men beklagar inramningen de sköra pastellerna kräver. Han ogillar glasets reflexer och irriteras över hur glaset förändrar färgerna.Susanne Larsson arbetar i glaserad keramik och få av hennes verk har kommit på plats till pressvisningen. Hon limmar fast en relief som tar upp en hel vägg med sina mänskliga figurer, kaniner och träd. Trädkronans bladverk blir till ett gigantiskt pussel i verket som fortfarande saknar titel.- Jag tog nyss kaninerna ur ugnen, jag har inte hunnit tänka på någon titel, säger hon.- Jag tycker det känns jättekul att få upp alla delar. Det blir en fin utsmyckning. Jag brukar jobba i mindre format, men skulle gärna vilja jobba med större utsmyckningar, kanske få göra ett altarskåp.Formatet är annars litet och motiven hämtas från vardagliga situationer som en dusch efter ett träningspass eller städning. Den glansiga ytan, detaljrikedomen och formatet flörtar med kitschen. Men Susanne Larssons vardagsrealism går på tvären med sockersöta prydnadsfigurer.- Jag använder mig själv som modell. Det är självporträtt på olika vis. Mina verk är litet som dagboksanteckningar, säger hon.Men i utställningssituationen glider betydelserna. Det vardagliga och privata klingar av i ljuset av offentligheten, fram träder nya dimensioner och associationer.Utställningen på Konstforum pågår till den 8 mars.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping
Kultur och Nöje