Mousa Elias kommer från Deir Al Zor i norra Syrien och började spela oud som sjuåring. Det var ett utslag av en lycklig slump. Familjen hade vunnit på ett lotteri.
– Vi hoppades att vi skulle vinna en tv, en cd-spelare eller något häftigt, men det visade sig att vi hade vunnit – en oud, berättar Mousa och ler vid minnet.
Men Mousa kom snabbt över sin besvikelse och berättar att han fastnade för den orientaliska lutan. När han berättar ges intrycket av att en närmast mänsklig figur kom till hemmet. Idag är denna person en älskad vän, nästan som en person.
– Ouden är en del av mig, och är min bästa kompis, min bästa vän. Men den är känslig, man måste vara försiktig när man spelar. Ibland är jag upptagen och inte har tid att öva, då har ouden ont och klagar på mig. När man är trevlig mot den så svarar den med fina toner, säger Mousa Elias.
1999 kom Mousa Elias till Sverige – drygt tio år tidigare hade han korats till Syriens främste oudspelare. Han är numera lärare på Kungliga musikhögskolan och i kväll är han en av de tre solisterna när SON uppför orkesterverket "Min väg: Everybody is a refugee". Styckets 13 sånger bottnar i flyktingars egna upplevelser. Musiken beskrivs i programmet som ”en glidande, drivande, beskrivande musik i korsningen mellan orienten och västerländsk kulturtradition”.
Kompositören Peter Bryngelsson har i över tjugo år intresserat sig för orientalisk musik. Han spelar bland annat i rockbandet Urban Turban som har samarbetat med musiker från bland annat Libanon, Marocko och Irak.
– Men det är först på senare år som jag har börjat begripa något av musik från Mellanöstern. Jag är full av nyfikenhet och är inte ett dugg rädd att kasta mig rätt ut. Gärna med magplask och alltihop, säger Peter Bryngelsson.
Historien om "Min väg" började också med vad han själv benämner "ett misslyckande" i Jönköping.
– Då var andra musiker med som vi hittade genom att annonsera på Arbetsförmedlingen. Men vi förstod inte varandra kulturellt. Det gick inte, säger Peter.
Många av sångtexterna skrevs utifrån intervjuer med musikerna i Jönköping.
– De berättar om sin väg hit, så man kan säga att de är kvar i berättelsen, säger han.
Men Peter Brygelsson vill inte enbart berätta om de enskilda människornas gripande öden. Han försöker även formulera något mera allmänmänskligt.
– Jag kan aldrig förstå hur det är att fly från krig, men jag kan på ett sätt förstå hur det känns att fly från något till något annat. Jag kommer från Vetlanda men flyttade till Kalmar som tioåring och klädde mig annorlunda, pratade annorlunda och alla skrattade åt mig. Även om min upplevelse inte är jämförbart med att fly från krig, så var det svårt ändå.
– Därför är undertiteln: ”Everybody is a refugee”. Vi är alla på flykt från något, ibland från oss själva. Texten betonar det universella – vi kan dela känslan av att vara udda och utanför.
Under lång tid har SON arbetat med mottot ”den öppna orkestern” där man aktivt har bjudit in en ny publik. Bland annat bjuds nya svenskar till särskilda konserter för att sprida budskapet om att konserterna är för alla.
– Men vi kände nu att det var på tiden att vi tar det ett steg längre, att vi utmanar vår västerländska musiktradition genom att bjuda in till möten. Det är ett unikt möte mellan västerländsk och orientalisk musiktradition, säger Karin Veres, konstnärlig ledare för Norrköpings Symfoniorkester om konserten.
Även två andra solister med invandrarbakgrund medverkar: Mukryan Abubaker Molod, tidigare violinist i Kurdistans Symfoniorkester och sångerskan SohairChkair från Syrien – där hon var känd som protestsångerska och tv-producent
– Dessa tre fantastiska solister med sina traditioner tas nu rakt in i den symfoniska kontexten i ett verk om ett så aktuellt tema som flyktigkrisen, säger Karin Veres.
SohairChkair kom till Sverige för ett år sedan och är van vid att spela med orientaliskt band, inte med symfoniorkester.
– Det är något helt nytt, men alldeles underbart. Det känns lite läskigt och svårt, men jag känner mig framför allt stolt att vara här, säger hon.
I stycket sjunger Sohair på arabiska om sina egna upplevelser och det syriska folkets lidande, men hon sjunger även på svenska.
– Första gången jag hörde Sohair sjunga mina ord på svenska tänkte jag: "Vilket vackert språk. Är det arabiska?" Nej, det är svenska, men Sohair talar vackrare svenska än jag, säger Peter Brygelsson.
I programmets andra del framförs Rimskij-Korsakovs uppskattade och färgrika orkesterverk Sheherazade, skrivet 1888 och inspirerat av orientalisk musik och sagosamlingen Tusen och en natt.