Bakom svarta draperier som påminner om teaterns ridå öppnas en utställning som tar ut svängarna. Den är vildsint, ifrågasättande och kommenterar livligt August Strindbergs pjäs Fröken Julie och könsstrukturer.
Rummen blir närmast till scenografier med konst och rekvisita, men även suggestiv musik bidrar till att skapa en speciell stämning. Bildvärlden är mustig, mystisk och myllrande. Målningar i lager på lager, med massor av detaljer. Skruvade skulpturer som skyltdockor med pratbubblor. Men också rekvisita som ridstövlar, rakkniv och fågelburar knyter an till det banbrytande teaterstycket.
BildfantasierI samband med Strindbergsåret i fjol fick Eva Zettervall frågan om att skapa något utifrån Strindbergs roman Röda Rummet, men hon ville hellre diskutera Fröken Julie.
– Fröken Julie alltid fascinerat mig, det är en speciell kärlekssaga. Den sätter igång bildfantasier och jag sögs in i den mer och mer, berättar Eva Zettervall.
I Konstforums fotogalleri Studion visar konceptkonstnären Gisela Schink två äldre verk. Oh it's a beaver är en fotoserie från 1997 som hon själv rankar som sitt bästa verk.
– Tanken var att göra bilder som skildrar kvinnors sexualitet utan någon annan inblandad. Bilderna skulle inte vara inställsamma och insmickrande, bara pang på. Det var ett sätt att markera mot att så många skildrar sex tillrättalagt, säger hon.
"Trött på snusk"Det andra verket är en textil installation med titeln Jag orkar inte knulla längre - vill du ha en väska? Det består av en rad tygväskor med 70-talsmönster som hänger på väggen. Tidigare har det visats på Liljevalchs Vårsalong (men då med drygt 800 väskor).
Läs hela artikeln i Folkbladet.