Stum filmskatt får nytt liv
Tv-medarbetarna Magnus Höjer och Göran Isaksson ger liv åt den filmskatt från ett svunnet Norrköping som Gustaf Östman, en gång byggnadskontorets chef, lämnade efter sig.
SVT-profilen Magnus Höjer har tillsammans med tv-kollegan Göran Isaksson gjort en historisk film om Norrköping av det rika filmmaterial som Gustaf Östman en gång producerade åt kommunen. "Det är en film för Norrköpingsbor med hjärta och känsla för stan" säger Magnus Höjer.Foto: Robert Svensson
Foto: Robert Svensson
- Det är ett fantastiskt material som spänner över en lång period. Men Östmans filmmaterial är rått och obearbetat, helt stumt. Ett enormt arbete har lagts på att göra urvalet, redigera och lägga på speakerröst, berättar Anders Karlin, intendent på Stadsmuseet.Att identifiera miljöerna har inte varit lätt, men Stadsmuseets vänförening har hjälpt till i arbetet.- Det Norrköping Östman filmade är försvunnet, därför är det väldigt svårt att känna igen sig. Det finns inga hållpunkter och filmen är stum. Men nu när man ser den är det en helt annan sak, nu är den levande, säger Anders Karlin.Chef i kommunen
De ursprungliga 16 mm-filmerna förvaras numera i Svenska filminstitutets filmarkiv i Grängesberg, men tidigare har arkivförhållandena varit sämre. Göran Isaksson berättar att filmerna var av varierande kvalitet.- Det har varit mycket jobb med färgkorrigering och ljudbearbetning. Men hade det varit moderna media hade man aldrig kunnat se filmerna efter så här lång tid, säger han.I nästan 40 år arbetade Östman inom kommunen. Han anställdes 1918 som vattenledningsingenjör i Norrköping. 1942 blev han chef för byggnadskontoret, som senare ombildades till gatukontoret, och blev kvar till sin pension.- Efter det fortsatte han att fotografera förändringar i Norrköping. Han var nog medveten om att han skapade ett viktigt material för eftervärlden och kommande generationer, säger Anders Karlin.Tyngdpunkten i Höjers och Isakssons film ligger på 40-och 50-talen. Bland annat visas när Carl Milles lägger sista handen vid sin staty av Louis De Geer på Gamla Torget 1945, rådhusbranden 1942 och invigningen av Färgaregården 1939.Försvunna miljöer
Filmen ger också en fin bild av försvunna miljöer t ex sliten men idyllisk bebyggelse på Saltängen. Naturligtvis visas även gatuarbeten som när spårvägen drogs till Östra Eneby, under överinseende av nyfikna norrköpingsbor."Det Norrköping som gått - som Gustaf Östman såg det" finns till försäljning och Anders Karlin hoppas att den ska bli årets julklapp i Norrköping.- Vi hoppas det finns intresse för den vinst vi gör tänker vi plöja ner i ytterligare filmprojekt, säger han. Vi vill fortsätta ösa ur materialet och vill att den filmskatt vi sitter på ska komma Norrköpingsborna till del.Enormt intresse
Intresset tycks också vara stort. Det märktes inte minst på Kulturnattens smygvisning av den då ofärdiga filmen.- Den visningen gjorde mig nästan skrämd. En halvtimme innan var det redan fullsatt. Folk stod packade som sillar. Intresset var enormt, säger Karlin.Magnus Höjer, varför tror du intresset är så stort för gamla bilder och återblickar?- Har man upplevt hur staden såg ut kan de ge aha-upplevelser. Rivs ett kvarter behöver det inte gå särskilt många år förrän man blir osäker på hur det såg ut och vilka affärer som låg där. Men ser man en bild eller en filmsnutt kommer ens ungdom tillbaka.
Så jobbar vi med nyheter