Barnet. En pöl av tenn, ett embryo. Elin Magnusson lägger sin hand på det.
Konstnären Elin Magnusson är uppvuxen i Norrköping och gick på Konst och form på De Geergymnasiet. I dag bor hon i Stockholm. Folkbladet besöker Konstforum när hon är i färd att packa upp sina verk till utställningen. Merparten är nya verk skapade utifrån erfarenheten av att få ett barn.
Elin Magnusson fick barn sent i livet, vid 39 års ålder. Innan dess hade hon ingen önskan att bli mamma – nu har den villkorslösa kärleken till sonen Alvar, snart två år gammal, skakat henne i grunden. Egot har fått lämna plats åt det nya livet.
Hon har aldrig tidigare känt att hon kunnat dö för en annan människa – förrän nu. Att få barn är både mörker och ljus, säger hon. Det är så mycket liv, intensifierat. Att bära ett barn i sig är att ha både döden och livet närvarande hela tiden.
En pöl av tenn, som ett embryo, symboliserar i utställningen barnet.
– Jag har gett honom grunduppsättningen, någon slags form, och sedan kan han jobba vidare med det genom livet. Det är upp till honom att bli vad han vill, säger Elin Magnusson.
"Helgat varde mitt namn", om känslan av att vara en gudinna som alla borde hylla efter en förlossning.
En krona, verket "Helgat varde mitt namn", speglar känslan av att vara en gudinna efter en traumatisk förlossning, och en armé av trädskulpturer som Elin Magnusson kallar björnar vakar över barnet.
– Det är också en del av föräldraskapet, det jävla rovdjuret som har flyttat in, som skulle skydda honom på alla möjliga sätt, som skulle dö för honom. Den kraften bor i de här. De vaktar med käkar och klor. Det är skyddet för honom som finns i mig.
Trädskulpturerna har hon tillverkat av nedfallna tallgrenar från Skogskyrkogården i Stockholm, grova grenar som fallit till marken vid ett snöväder. En länk till kvinnor som gått före, som finns med och ger styrka.
"Fadern, sonen, anden och den heliga Modern", en gigantisk fyrklöver i tenn.
På ett blått podium vilar "Fadern, sonen, anden och den heliga Modern", en gigantisk fyrklöver i tenn, en fyrklöver för tur, i en grov hiphopkedja. Och i fönstret till lokalen hänger en uggla i försvarsposition, med utspärrade klor.
Ugglan redo att klösa ögonen ur den som inte beter sig rätt mot barnet.
I tre trätavlor syns ett mönster från något som ätit under barken, något som efter att ha ätit färdigt flyger iväg. Magnusson tänker att det har med amning att göra, att hon själv är moderträdet.
"Gränsvarelsen" kallar Magnusson ett hängande verk bestående av djurdelar, en slags ängel, kanske de barn som inte får komma till livet, som syskon på andra sidan.
Utställningen visas på Konstforum från den 18 november till 3 december.