"Pingvin 7" av PG Thelander var det första verk Mikael Ståhl köpte, på Galleri Sten Eriksson i Norrköping 1982. Nu hänger det här som en hedersgäst, säger Ståhl.
Mikael Ståhls konstsamling är så omfattande att utställningen i den egna konsthallen i Yllefabriken i Norrköping kan förändras många gånger om. Den här gången har han bytt ut ungefär hälften av de tidigare verken, och visar verk från 1960-talet fram till i dag.
– Det är en tillbakablick och en tidslinje på mitt samlande. Det har jag kommit fram till är den röda tråden, säger Mikael Ståhl.
Här får besökarna följa med på den resa Ståhl gjorde genom galleristen Sten Eriksson, som var verksam i Norrköping och Stockholm. Ståhl lärde känna Eriksson när de båda pluggade juridik i Lund, och det var Eriksson som introducerade konsten för honom.
Mikael Ståhl köpte sitt första verk på Galleri Sten Eriksson i Norrköping 1982: "Pingvin 7" av PG Thelander. Det hänger nu i utställningen "som en hedersgäst".
I den tillbakablickande utställningen visas verk av många konstnärer som etablerade sig under 1970- och 80-talen. Ståhl visar runt i det postmodernistiska rummet, med konstnärer som Jan Håfström, Ola Billgren, Marie-Louise Ekman och Cecilia Edefalk. De första 15 åren köpte Ståhl bara konst från Sten Eriksson, då han själv kände sig osäker och ny i konstvärlden.
Efterhand har han utvecklat en egen stark känsla för vad som berör honom, satsar mycket på nya unga konstnärer och räds inte konst som sticker ut. Med Ståhl Collection, med konst i världsklass, av både svenska och internationella konstnärer, har han satt Norrköping på konstkartan.
Mikael Ståhl vid Linn Fernströms målning "Skog, teckna, tecknad skog" (2008). En kvinna bland trädstammar, med livlösa ekorrar på marken.
Ett rum ägnas åt måleri av Linn Fernström, född 1974, som har naturen som inspirationskälla, ett måleri som pendlar mellan skenbar gullighet och en skrämmande verklighet. Och ett helt galleri ägnas åt skulptören Truls Melin som avled 2022.
Panoramaverket "Aether" av Petra Lindholm, i tyg på pannå.
Panoramaverket "Aether" av Petra Lindholm kan man tro är en akvarellmålning med drag av landskap, men visar sig vara av tyg, lim och pigment på pannå. Eter sades förr vara något som fyllde universum.
– Den här blev jag helt såld på när jag såg den första gången. Det är ett stort verk, men vi har ju plats här, säger Mikael Ståhl.
Robert Longo, USA, täcker pappret med kol och suddar fram sina motiv, här ett skotthål från attentatet mot satirtidskriften Charlie Hebdo.
Robert Longo, USA, täcker pappret med kol och suddar fram sina motiv, som i verket med ett skotthål från attentatet mot satirtidskriften Charlie Hebdo, en påminnelse om att man inte får glömma bort angreppet på yttrandefriheten.
Det senaste förvärvet, en hyllning till antikens kvinnliga poeter, av den kände tyske konstnären Anselm Kiefer. "Det är verkligen en ynnest att få köpa in ett sådant här verk", säger Mikael Ståhl.
Det senast inköpta verket är en skulptur av den kände tyske konstnären Anselm Kiefer, en kvinnogestalt med böcker istället för huvud, en hyllning till antikens kvinnliga poeter.
– Det är verkligen en ynnest att få köpa in ett sådant här verk. Anselm Kiefer är en av de största konstnärerna som finns i världen.
Ståhl Collection ligger nära omdiskuterade Louis De Geer. Mikael Ståhl, stor sponsor till SON genom Ståhl Invest, är bekymrad för orkesterns framtid. Att SON skulle kunna öka sina sponsorintäkter tror han inte på.
– Jag tycker givetvis att symfoniorkestern ska vara kvar. Vi tycker att det är en viktig ingrediens i Norrköpings kulturliv, i världsklass. Jag tycker att det är sorgligt om man monterar ner vårt flaggskepp här i stan, säger han.
– För oss är det viktigt att de finns kvar, att vara i ett sammanhang. Ju mer kultur vi har, desto mer kan vi marknadsföra Norrköping som destination.
Det handlar ju om att marknadsföra helheten, inte minst när man ska sälja in Inre hamnen, mycket mot stockholmare, vilket ställer stora krav på utbudet i stan, menar han.