Föreläsningar, rundvandringar, utställningar och aktiviteter avlöser varandra under Släktforskardagarna. Bland talarna finns professor Bodil Jönsson, historikern och tv-profilen Christopher O’ Reagan och 20 andra föredragshållare.
Dessutom medverkar 70 utställare. Den som vill är också välkommen att prova på släktforskning och jaga sina rötter. Det är bara att ta med sin födelsedata på sina mor- och farföräldrar för att börja resan bakåt i tiden.
350 medlemmar
När släktforskardagarna nu hålls för första gången i Norrköping är temat "Staden vid strömmen - industrialismens vagga i Sverige"
- Vi har vinklat en del föredrag på det här temat. Vi har också mötet mitt där det började - på Holmenområdet där man ser forsarna från fönstren, säger Jan Ekermann, från Släktforskarna i Norrköping.
Släktforskarna i Norrköping startade sin verksamhet för tre år sedan - idag har förenigen redan 350 medlemmar.
- Det är en folkrörelse. Vi hade ingenting förut - idag har vi 15 datorer i vår lokal, berättar Jan Ekermann.
Bakgrunden till framgången är ny teknik som förenklat släktforskningen. Förr fick släktforskaren ibland åka långt för att hitta uppgifter i kyrkböcker, men nu finns det mesta digitaliserat och tillgängligt.
- Arkiv som husförhörslängor och annat digitaliseras i rasande takt. Det gäller att göra kulturarvet tillgängligt, så vi seglar i medvind. Nu kan vi även se släktforskning på tv, säger Jan Ekermann.
25-årsjubileum
De senaste Släktforskardagarna hölls i Örebro och lockade ungefär 5000 besökare - och Norrköping väntas lika många besökare eller fler. I år firar Sveriges Släktforskarförbund 25-årsjubileum och arrangerande Släktforskarna i Norrköping, SiN, har ett ambitiöst program där bland andra kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth medverkar. Hon ska tala på temat "Ideella verksamheters betydelse för bevarandet av kulturarvet".
I samband med Släktforskardagarna brukar en skrift ges ut, så sker även i år.
- Vi valde att ge ut en faksimilutgåva av arbetets bok från 1887 som jag har i min ägo, berättar Jan Ekermann.
Boken beskriver på 350 sidor 30-35 olika hantverksyrken så som hattmakare, gälbgjutare och buntmakare alltså körsnär.
- Släktforskare kan hitta anfader som var gälbgjutare, och det är roligt - men det är förstås ännu roligare att veta vad han gjorde. Av boken framgår att han gjöt i mässing exempelvis beslag till byråer. Boken har ett bestående värde som kan vara användbart både inomsläktforskning och hembygdshistoria.