Ett votivskepp som hängt i Hedvigs kyrka, från 1660-talet. Det visar hur ett krigsskepp såg ut då.
Vid pressträffen talade museichef Maria Jönsson om samtidskopplingar, som pesten, något man kan relatera till i pandemitider.
Basutställningen "Den utvalda staden" finns på museets översta våning, uppbyggd på en ganska liten yta, där man ändå fått in texter, bilder och föremål från 200 år. Det handlar om 1600- och 1700-tal, den del som fattats, den sista pusselbiten, i historien om Norrköping. Forntiden, medeltiden och textileran på 1800- och 1900-talen finns sedan tidigare på museet.
De flesta föremålen kommer från museets egna samlingar, men det finns också inlån, inte minst från Historiska museet, arkeologiska fynd som gjorts i Norrköping den senaste tiden. Ett exempel är ett salvekrus, innehållande blodrot, som stillade blod, hittat i kvarteret Gubben.
Mattias Åkeson har varit formgivare för utställningen. Han har tagit fasta på att rutnätsstaden växte fram, från det tidigare medeltida gyttret.
Utställningstiteln "Den utvalda staden" syftar på en period i början av 1600-talet då Norrköping på kort tid växte snabbt och blev rikets näst största stad, kopplat till stormaktstiden, då det behövdes vapen och uniformstyger, från industrier vid Strömmen. Norrköping utsågs till en föregångsstad, där nya lagar skulle införas först.
Ett av de finaste föremålen i utställningen är ett votivskepp från 1660-talet, ett krigsskepp, som kommer från Hedvigs kyrka, visar intendent Sofia Hammarqvist. Hon berättar också om tyskebacken, ett namn som antyder att det var här arbetskraft från Europa bodde.
– Man beräknar att ungefär 20 procent av invånarna är invandrare vid den här tiden, samma procentsats som vi har än i dag i Norrköping.
Kanonkulor, och en bränd syllstock, från tiden för rysshärjningarna 1719.
1700-talet inleds med pesten, hälften av befolkningen i stan dog. I utställningen finns en bok där en läkare i Norrköping under den här tiden beskrivit hur folk hade det. Från tiden för rysshärjningarna 1719, då staden brändes, visas en bränd syllstock från S:t Persgatan.
Ett print visar en vägg som museet har i sina samlingar, en målning av en tjurslakt, från en slaktares hus på Tunnbindaregatan. I samma hus bodde senare en av 1700-talets största kändisar, Maria Kristina Kiellström, förlagan till Bellmans Ulla Winblad.
Det finns ett barnspår i utställningen, med ett kryphål i stadsplanket, och en kakform med Gustaf III:s sigill.
En kakform med Gustaf III:s sigill. Hittad vid Norra Promenaden.