En av årets sannolikt största kvällar stundar för SON och De Geerhallen i afton.
Vid sin glänsande Steinway & Sons-flygel tar nämligen Rufus Wainwright plats – och vid sin sida har han Norrköpings Symfoniorkester, i så gott som fullskalig uppsättning.
Det är tack vare samarbetet med SON:s chefsdirigent Michael Francis som Wainwright valt att förära just Norrköping och Linköping ett par besök på sin världsturné.
Hisnande projekt
De fem styckena, var och ett vigt åt varsin Shakespeare-sonett, har varit ett närmast hisnande projekt att ta sig an.
– När jag skrev min första musik till Shakespeares verk för ungefär fem år sedan sa min far ”usch vad dåligt”, berättar Wainwright med ett lätt skratt, och fortsätter:
– Men som alltid när någon säger att ”det där ska du låta bli, det där är för stort” så känner man att ”nu fortsätter jag”.
Och det gjorde han.
Kräver spiritualism
Efter att ha kokat ner ett omfattande material till blott fem återstående låtar var så den nu pågående symfoniorkesterturnén redo att rulla igång.
– Shakespeares poesi är så majestätisk och fantastisk. Jag vet inte om jag försöker modernisera eller förändra honom genom min musik, men det är viktigt att få en spirituell, snudd på religiös kontakt med honom för att skapa musiken.
Och när det gäller soundet menar Rufus Wainwright att han sökt noga efter just rätt klang och ton.
– Jag har strävat efter en dramatisk, romantisk, västeuropeisk känsla. Det handlar om att på rätt sätt ge hans ord en musikalisk platform, och förmedla det känslomässigt.
Musikalisk familj
Rufus kommer från en minst sagt musikalisk familj. Pappan Loudon Wainwright III är en känd amerikansk folkrockssångare och mamman Kate McGarrigle var en framgångsrik kanadensisk trubadur i flera decennier innan hon förlorade kampen mot cancern 2010.
– Jag var i Berlin just då och jobbade med Shakespeare-material, så det är svårt att tala för mycket om mina känslor till poesin och litteraturen, och vad den betyder för mig.
"Inte besviken"
I Haag nästa vecka ska en operasångare stå för sången. Men i De Geerhallen kan publiken räkna med att få höra Wainwrights beryktade tenorstämma från start till finish.
Att ta sina vägar utanför Stockholm för denna konsert var en upplevelse, berättar han.
– Sjöarna och de röda husen man ser från tågfönstret är härliga, och bilden jag haft är att mindre svenska städer är underbart vackra. Hittills har jag inte blivit besviken, skrattar Rufus Wainwright.