Kvinnan på porträttet av Emma Toll ser rakt på betraktaren. Anna-Lena Jönsson gillar blicken.
Norrköpings Konstmuseum fortsätter sin satsning på att lyfta fram kvinnliga konstnärer som hamnat i skymundan och att under demokratiåret 2021 uppmärksamma kvinnliga konstnärers villkor.
På Kulturnatten öppnade "Anna Sjödahl – all denna jävla lycka" och nu är det dags att lägga nya pusselbitar i konsthistorien genom att lyfta fram tre konstnärer från tiden runt sekelskiftet 1900: Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck, i utställningen "Rebeller & Mademoiseller".
– Titeln refererar inte till att de skulle ha varit rebeller i sin konstsyn, utan det rebelliska i att bryta samhällsnormer, säger utställningsintendent Helena Scragg.
De tillhörde de pionjärer bland svenska kvinnliga konstnärer som banade väg för efterkommande generationer. Emma Toll ingick 1864 i den första klassen för kvinnor vid Konstakademien i Stockholm, Tyra Kleen reste till länder som Indien och Indonesien och Märta Rudbeck var porträtt- och blomstermålare med prestigeuppdrag.
Alla tre, födda i mitten eller slutet av 1800-talet, offrade mycket för att bli professionella konstnärer och behålla sin frihet: ingen av dem gifte sig eller fick några barn.
Karin Ström Lehander, Anna-Lena Jönsson och Matilda Eliasson har lyft fram tre bortglömda kvinnliga konstnärer.
Masterstudenterna Matilda Eliasson och Anna-Lena Jönsson och doktoranden Karin Ström Lehander har under sina konstvetenskapliga studier tagit sig an varsin konstnär, något som i samarbete med Norrköpings Konstmuseum resulterat i en bok och en utställning som visas i Norrköping från den 23 oktober till den 24 april för att sedan visas på Bror Hjorths Hus i Uppsala.
– Det är ett väldigt fint porträtt, både måleriskt, och även blicken är väldigt fascinerande i det här verket, säger Anna-Lena Jönsson och visar på ett porträtt målat av Emma Toll, som studerat i Paris.
Karin Ström Lehander visar Tyra Kleens studier av dansare på Bali.
Karin Ström Lehander berättar om Tyra Kleens resor världen över och visar på studier av dansare på Bali.
Matilda Eliassons masteruppsats heter "En bortglömd värld av blommor", om Märta Rudbeck, som på sin tid var en välkänd blomstermålarinna, men som därefter har fallit i glömska. Det har varit rena detektivarbetet, med grävande i arkiv, för att få fram information.
Enligt Helena Scragg finns det ett intresse, även internationellt, av att titta just på den här tidsperioden, slutet av 1800-talet, en brytningstid. Hon ser arbetet för jämlikhet som en röd tråd mellan de tre nu aktuella konstnärerna.