Johan Mild, Elin Bennett och Ellika Kyndel har gjort filmen "Norrköpings vita dukar".
Som en del av sitt 10-årsjubileum har den kommunala biografen Cnema i samarbete med Norrköpings stadsmuseum producerat en film i tre delar, "Norrköpings vita dukar – från kinematografer till multibiografer".
Filmen blickar mer än 100 år tillbaka i tiden och utforskar biografkulturen i Norrköping, från de allra första biograferna fram till idag. Museipedagog Ellika Kyndel från Stadsmuseet guidar publiken i biografernas spår med fokus på arkitektur och utformning.
I dag, torsdag, visas filmen, som är cirka 30 minuter lång, för första gången för publik, på Cnema.
De tre som gjort filmen är Elin Bennett, projektledare vid Cnema, Ellika Kyndel, och Johan Mild, mediepedagog och klippare vid Cnema.
Folkbladet fick på onsdagen en förhandsvisning. Filmen är en blandning av djupdykningar i Stadsmuseets bildarkiv, journalfilmer, stumfilmer och gamla tidningsartiklar från mikrofilmer på biblioteket. Ellika Kyndel vandrar i filmen runt i city och visar på platserna det handlar om.
– Det här är mitt nörderi, säger Ellika Kyndel som började titta på Norrköpings biografer när hon läste konsthistoria i Linköping, och skrev uppsatser om deras arkitektur och design.
Ellika Kyndel, utbildad biografmaskinist, brukar hålla biografvandringar längs Drottninggatan. I förlängningen planeras även en bok. Intresset har ett privat ursprung: hennes släkt drev biografer i Norrköping. Farfarsfar Otto Andersson var en av stans tidigaste biografkungar.
Odéon - hela huset är nu rivet. Den låg på Trädgårdsgatan 4 och invigdes år 1920.
Ellika Kyndel berättar att hon först när hon började på Stadsmuseet förstod varför det funnits så många biografer i gång samtidigt i Norrköping. Förklaringen var att biograferna var folkets nöje, här i stan fanns många trångbodda industriarbetare, som måste ha upplevt biograferna med sina tjusiga foajéer som paradiset.
Vilka ska komma och titta på den här filmen, tycker ni?
– Alla som älskar historia, gamla biografer och Norrköping, säger gänget bakom filmen.
Den första biografen i stan var Kronan på Drottninggatan, år 1904. En annan tidig biograf var Londonbiografen på Kungsgatan, med exotiska bilder målade på väggarna. Efter det följer en kavalkad av biografer, som Röda Kvarn, Skandia, Odéon, Royal, Aveny, City, Grand, Sandrews, Camera, den kommunala biografen Harlekinen, för smalare filmer, och Filmstaden.