Nytt i EWK-galleriet

Snart har fem år gått sedan invigningen av EWK-museet Centrum för politisk illustrationskonst. Ett museum tillägnat Ewert Karlsson, tecknaren från Mogata som blev världskänd under signaturen EWK.

– För fem år sedan visste vi inte vad det skulle bli. När jag anställdes 2008 fanns bara ett tomt rum. Idag kan vi konstatera att vi har gjort saker som har märkts. Vi har haft samarbete med Norden, arabländer, England, Mexico och Ryssand. EWK har öppnat många dörrar för många viktiga möten här, säger Carina Milde, EWK-museets intendent.

En grund för museet är arkivet med 2300 bilder, varav 2054 är en originalsamling från EWK:s egen ateljé, deponerad av familjen. I EWK-museets galleri visas några av dem och bilderna byts två eller tre gånger per år.

– Vi har en överenskommelse med familjen att inte bara bevara bilderna efter konservatoriska riktlinjer, utan också arbeta med samlingen tematiskt, så att våra besökare får ta del av dem. Mitt jobb är att hålla dem aktuella, säger Carina Milde.

Temat i den pågående graffitiutställningen Megafon i EWK-museet färgar nu av sig. De nya EWK-bilder som visas i galleriet kretsar kring vems röst som hörs i det offentliga rummet.

– Det är inte alltid vi låter det här rummet bli en pendang till våra temautställningar. Men vi gör det bland annat för att vi går till val i år, då är flera av dessa teman aktuella, säger Carina Milde

Tecknaren Ewert Karlssons bilder problematiserar förhållandet mellan makten och gräsrötterna. Att hans hjärta bultade för den lilla människan i den stora samhällskroppen är tydligt. EWK ritar in sig själv bland fotfolket i Hierarki. Bildspråket är kristallklart och budskapen likaså.

– Det är okommenterade bilder och de talar väldigt mycket för sig själva. Man kan på så sätt gå in och lära känna EWK, säger Carina Milde.

För första gången sedan museet startade har även inre delen av galleriet förändras. Några nya bilder har valts med tanke på Arbetets museums stora kommande utställning Framtidsland handlar om att skapa ett hållbart samhälle. Andra bilder knyter an till museets uppdrag att värna alla människors lika värde.

Men bildspelet med totalt 30 bilder i det avskiljda, mörka och tysta rummet är detsamma.

– Ett skäl är förstås att de är aktuella, men ska vi byta bilderna måste vi scanna av dem. Bilderna far illa av den starka belysningen och vi måste diskutera hur vi ska göra.

I juni kommer en del av EWK:s tidiga produktion att visas. Det är bilder, skapade på 50-talet, när EWK arbetade då åt tidningen Perspektiv och porträtterade diktare som Harry Martinson, Gunnar Ekelörf, Rut Hillarp och Elsa Grave.

– Det är sagolika porträtt, säger Carina Milde.

Framöver kommer museet bl a att arbeta med bilden som verktyg för att diskutera museets fokusfrågor (klass, etnicitet, kön och sexuell läggning). Dessutom ser man ett behov av att utveckla den permanenta utställningsdel som lyfter fram personen Ewert Karlsson och berättar om resan från "Mogata socken och till omslaget på The New York Times Magazine".