Stadsmuseet visar också all den kärlek som museet fått. Här en kärleksbombning i februari 2020.
På torsdagen var det nyinvigning på Stadsmuseet av utställningen där museilagen och principen om att politiker ska hålla armslängs avstånd, inte lägga sig i innehållet i utställningar, prövades i skarpt läge, då SD lokalt polisanmälde Stadsmuseet.
Stadsmuseet utsågs nyligen till Årets museum. Landshövding Carl Fredrik Graf som invigde den nya delen av utställningen berömde museets mod och förmåga att skildra både historien och samtiden.
Utställningen har kompletterats med både det hat som museet utsattes för, en väska med antisemitiskt innehåll som placerades utanför entrén, och den kärleksbombning som följde, där Norrköpingsborna visade sitt stöd för museet.
Här visas också ett urval av alla de tidningsartiklar som följde på den debatt som utställningen väckte under våren 2020.
Utställningen och händelserna kring den väckte uppmärksamhet. Här är ett urval av alla de hundratals tidningsartiklar som skrivits.
När museipedagog Ellika Kyndel får frågan varför det blev så starka reaktioner svarar hon:
– Vi ställde frågan i början av utställningen: "Är vi inte klara med det här med nazismen, 76 efter år befrielsen?" Men det är vi ju verkligen inte. Det är fortfarande så himla känsligt, och viktigt, av olika skäl.
Utställningen "Medlöperi och motstånd – nazismen i Norrköping då och nu" har förlängts till den 2 oktober 2022.
– Vi kände att det var viktigt med allt som händer runt demokratiska frågor, och vi har mycket kvar att berätta, säger bildarkivarie Pernilla Pusa som producerat utställningen tillsammans med Ellika Kyndel och forskaren Johan Perwe.
Bildarkivarie Pernilla Pusa, museipedagog Ellika Kyndel och författaren och forskaren Johan Perwe har producerat utställningen som nu nyinvigts.
– Vi vill att många ska kunna ta del av vår utställning, av det viktiga innehåll som utställningen har. Förlängningen innebär att människor äntligen kan komma hit och se den, säger museichef Maria Jönsson.
Ett nytt levnadsöde har lagts till utställningen, berättelsen om Karl Blutau som tvingades fly Tyskland på grund av nazisternas jakt på homosexuella. Han var en fotnot i Johan Perwes bok "Mörkläggning", men har här lyfts fram.
Karl Blutau kom till Sverige 1938 och arbetade som tysklärare på Hemgården i Norrköping, som jobbade för utsatta. Men även i Norrköping hade nazisterna honom under bevakning, genom den tyska kolonin här. Enligt Perwe är det unikt att kunna hitta en person som flytt till Sverige på grund av att denne blivit förföljd för sin sexualitet, eftersom många, liksom Blutau, angav politiska skäl i sina ansökningshandlingar.