När storstrejken lamslog Sverige
En ordentlig kraftmätning satte svensk arbetsmarknad i gungning för hundra år sedan. Det blev den största strejken i Sveriges historia. I en "light-utställning" på Arbetets museum uppmärksammas storstrejken 1909 - och särskilt den stridbara bomullsväverskan och fackliga pionjären Anna Särström i Norrköping.
Verktyg från Tuppens fabrik.
Foto: Titti Olovsson
Konflikten bröt ut i mars 1909 efter att textilfacket hade fått igenom ett nytt textilavtal med 60 timmarsvecka. Den började med lockout när arbetsgivarsidan ville driva igenom ett avtal som innebar att många arbetare skulle tappa i lön. Arbetarsidan svarade med storstrejk och som mest var 300 000 personer i strejk.- Alla trodde att strejken skulle vara över på några dagar, men den pågick i en månad. Det var som en krigszon med desinformation i pressen, säger Torsten Nilsson.- Strejken passade arbetsgivaren i lågkonjunkturen eftersom man ändå hade stora lager av produkter som kunde säljas. De mesta strejkbryteriet skedde också i hamnen, där man lossade fartyg med varor och vid järnvägen.Laguppställning
En stort uppdragen svartvit bild visar allvarsamma män i den kommitté som samordnades strejken i Norrköping. - Bilden påminner om en laguppställning och vi blev intresserade av den person som de så tydligt grupperar sig runt. Det är utskottets enda kvinna, Anna Särström, säger Torsten Nilsson och tillägger leende att hon slungade ur sig vassa uttalanden som nog inte bara provocerade arbetsgivaren, utan säkert också manssamhället i stort.Hon började som väverska när hon var 14 år gammal och kom snart att intressera sig för politiska frågor. Tillsammans med andra väverskor bildade hon en fackförening 1905. Fanan i sidentyg visas och den var föreningens första stora investering. De målade bilderna utstrålar yrkesstolthet och internationell förbrödring.- Den beställdes från Örebro och det dröjde två år innan man hade råd med den. Fanan var viktig, den hade en identitetsskapande funktion som loggor har i dag, säger Torsten Nilsson.Annan situation
Även i dag råder lågkonjunktur, men den avslutande enkäten med folk på gatan i Norrköping ger sin tydliga bild av den stora samhällsförändring som skett under hundra år.- Svaren visar hur bra vi har fått det. Ungdomar berättar att de strejkar hemma när de tvingas följa med på utflykt. Det är inte som 1909 när svält var ett begrepp. Den stora skiljelinjen i dag går nog inte längre mellan arbetsgivare och arbetare, utan snarare mellan dem med och utan arbete.
Så jobbar vi med nyheter