Mottot för Monica: Alla fel blir något bra

Linjen sveper fram i böljande associationskedjor på Konstforum, där Monica Höll visar måleri, teckning och installationer.

Monica Höll, konstnär från Sollentuna, visar måleri, teckning och installationer på Konstforum.  - Jag tecknar mycket och linjen har stor betydelse för mig. Jag gillar att jobba i rummet och det är spännande att göra besökarna till en del av det, säger hon. Kulturen, sidorna 54-55

Monica Höll, konstnär från Sollentuna, visar måleri, teckning och installationer på Konstforum. - Jag tecknar mycket och linjen har stor betydelse för mig. Jag gillar att jobba i rummet och det är spännande att göra besökarna till en del av det, säger hon. Kulturen, sidorna 54-55

Foto: Titti Olovsson

NORRKÖPING2010-02-27 03:00
Det vita dominerar i målningarna och Sollentunakonstnären Monica Höll berättar att hon strävar efter en illusion av att målningen är gjord direkt på väggen. Målningarna, som är stora i formatet, ger också ett intryck av att vilja expandera i rummet. Lustfyllt omfamnar de en ogreppbar tillvaro av sinnliga linjer och diffusa former, men ibland slår trasslet över i en klaustrofobisk känsla av instängdhet. Det är första gången Monica Höll ställer ut på Konstforum. I huvudsak visas måleri och teckning från senare år, men i ett par rum finns även installationer. - Jag har under senare tid jobbat mycket med installation och vissa saker här har jag inte tidigare visat. Jag gillar att jobba i rummet och det är spännande att göra besökarna till en del av det, säger hon. Trassel...
Installationen Play and relation består av tre stolar som flätats samman av en mängd hoptrasslade resårband. - Det är trassel och relationer, men inte bara trassliga relationer. Jag tar min utgångspunkt i barndomens lek, där man hoppade twist. Men kunde man vara tre? Hade man ingen att vara med tog man två stolar och gummiband. Men också hela havet stormar, där en blir utanför, finns i bakhuvudet. Även i Game and mountains som består av runda gummimattor och gjutna aluminiumberg finns utgångspunkten i kropp och fysisk rörelse, där blir bergen till hinder, men också något att bestiga. ...och virrvarr
Flera teckningar med sina organiska former liknar virrvarr av tarmar eller hjärnans svindlande mängd av axoner. Kanske kan de ses som en hyllning till - eller fascination inför - det mänskliga mysteriet, kroppens funktioner och tankens fria associationer. - Teckningarna är som associationsarbeten och när handen sätter igång gäller det att hänga med. Man får lita på sin hand, berättar Monica Höll. Monica Höll använder gärna intuition och slump i sitt skapande. Att föra över teckningar rakt av till måleri är inget för henne. Det blir alltför för styrt. - Alla fel blir något bra. Gör man något fel, tar allt en annan riktning - man får följa upp det, säger hon. Monica Hölls utställning har vernissage i dag, lördag och pågår till den 14 mars.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!