Flykten från Alcatraz, Greven av Monte Cristo och The Great Escape. Det är den typen av filmer som har inspirerat konstnären Magnus Larsson till den installation han nu visar på Galleri Kronan. Han ser vissa likheter mellan utbrytarkungarna och det egna arbetssättet som konstnär.
– Arbetet sker lite i hemlighet och måste vara väldigt kreativ och tålmodig. Målet är konkret, men också något av en dröm, säger Magnus Larsson.
Drömmen krossasDen egna konstinstallationen har varit tidsödande, men resultatet är slående genomtänkt och formstarkt. En del utgörs av ett skevt bord med klumpiga åror som har skapats av en enorm mängd små träbitar ihopsamlade på byggarbetsplatser.
Med installationen har Magnus Larsson velat fånga drömmen om flykten – en lyckorusig väg mot frihet och revansch – som vi älskar att se på bioduken. Men han väver in besvikelser, bakslag, mänskliga tillkortakommanden och drömmarnas bristande logik i sin valhänta skapelse. Bygget ser ut att kunna falla isär när som helst. Det kommer aldrig att leda någon bort från fångenskap.
– Det har lagts ner en väldig massa arbete på en båt som skulle kunna användas som flyktredskap. Men den blir inget annat än en dröm och en tanke. Men det har blivit så som det kan vara i drömmar, där något inte stämmer. Försent, när allt redan är färdigt, upptäcks misstagen, säger Magnus Larsson.
Tiden ger nervFör att ge nerv åt dramaturgin har han precis som i filmens värld velat skapa en kamp mot tiden. På en vägg projiceras en animation, som består av 14 400 fotograferade stillbilder av en trasig klocka, där visarna ställts för hand. Varje bild ligger kvar i en sekund och visar den verkliga tiden under galleriets öppettid.
På en annan vägg finns en mängd uppnålade teckningar på rektangulära lappar, som på håll påminner om en tegelvägg. Teckningarna föreställer kurvor eller diagram som kan tolkas på många olika sätt. Kanske handlar det om ljudvågor, hjärtats rytm, hjärnans aktivitet i olika drömstadier eller under ett lögndetektortest.
Lyrikdebut på väggI Lilla Galleriet visas projektioner av hela Filip Lindbergs poetiska debut (Ämne saknas). Den kom ut som e-bok i våras på Pupill förlag och är upplagd som en flödande mejlkonversation, där ett krisande jag speglas genom olika inre röster. Texten genomsyras av humor, sarkasm, rädsla och glimtar av allvar.
Men något egentligt samtal uppstår aldrig emellan rösterna i den fragmentariska och kortfattade formen. Diktaren väljer också att medvetet lägga in irritation i läsningen genom att störa med felmeddelanden, långa inläsningstider och reklam.
Filip Lindberg studerar litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, men kommer ursprungligen från Norrköping. Han är redaktör för litteraturtidskriften Tydningen och i vår kommer hans andra diktverk (för) sörj mig ut på Vi värdelösa förlag.
Utställningarna på Galleri Kronan pågår till den 22 februari.