Konst eller mode - spelar ingen roll här

Kollektionen utgår från egna fantasier kring mentalvård och ställer frågor om makt - vem som har rätt att kläda vem. Men den berör även den avidentifieringsprocess som sker när patienterna tvingas lämna sina egna kläder och ägodelar.Hanna Hannerz fick idén till projektet när hon såg den svartvita dokumentärfilmen Titicut Follies. Det är en film som visar missförhållanden på ett mentalsjukhus i Massachusetts, skapad av den legendariske dokumentärfilmaren Frederick Wiseman 1967.- Det kanske inte är så politiskt korrekt, men förutom att jag blev berörd av människornas livsöden slogs jag av hur vackra deras utmärglade kroppar var. Fotot i filmen är väldigt fint, säger Hanna Hannerz.Givet tema
Redan innan hade Hanna, Vanja Hultberg och Moa Hannerz i det nystartade designkollektivet Postum bestämt att göra en första kollektion kring ett givet tema - och alla fastnade för mentalvård och vansinnets utfall.- Vi inser att vi kanske är ute på djupt vatten och därför kallar vi det en fantasi. Det är en lek med våra bilder och föreställningar av galenskap och mentalvård, och är inte några påståenden eller kommentarer om hur det faktiskt är, säger Hanna.- Man kan fråga sig vem som är galen, vem som har rätten att definiera galenskap och spärra in andra. Och gränsar inte kreativitet till galenskap? fortsätter hon.Dämpad färgskala
I närmare ett år har de arbetat med kollektionen som består av arton olika outfits i en dämpad färgskala där beige och vitt dominerar, men även grått, grönt och blått smygs in. Den typiska tvångströjan finns inte med, men flera av plaggen utgår från dess princip och snärjer människokroppen genom att hindra rörelseförmågan. En sådan tröja är gjord av säckväv. - Säckväven är väldigt stickig och obekväm. Vi har medvetet valt plagg som skaver, men här finns även en del plagg jag kan tänka mig att bära själv, säger Vanja.- Flera av kläderna är förnedrande, men kanske inte mer förnedrande än de kläder män skapar för kvinnor, säger Hanna Hannerz.Till kollektionen hör också kragar av typen djur får kring halsen för att inte slicka sina sår och strutar på huvudet.- Pappstruten ger associationer till dumstrutar, men också till ku klux klan och skräckfilm, säger Moa Hannerz.- Ibland gör den modellen ansiktslös. Det är inspirerat av filmen, där medmänskligheten saknas och sjukdomen handlar mer om ett tillstånd än människan bakom, säger Hanna Hannerz.Dramatisk ljussättning
Till modevisningen i den ruffiga lokalen på Kvarngatan har gruppen valt dramatiskt ljussättning och specialskriven musik av Jonas Wijk.- Det är industrimusik med jobbiga ljud. Där finns ett obehag, precis som vi sytt in i kläderna, säger Vanja Hultberg.Förutom kollektionen visas även skisser till kläderna och en egen kortfilm på samma tema, tänkt att fungera som en inledning eller en introduktion till projektet.

Konst eller mode - spelar ingen roll här

Gränserna mellan mode och konst luckras upp när det Norrköpingsbaserade designkollektivet Postum visar sitt första modeprojekt "Stormavdelning" på Verkstad i morgon kväll.