Svenskt Näringsliv, föreslår i en ny rapport att studiemedlen ska sänkas för studenter inom humaniora och konst.
Detta eftersom vissa yrkesgrupper har svårare att få jobb efter avslutad utbildning. Mothugg kommer från Campus Norrköping.
- Det finns en missuppfattning om flummiga humanister som inte vill vara samhällsnyttiga. Det stämmer väldigt sällan. Jag har aldrig stött på någon student som inte vill ut i arbetslivet, säger Kosta Economou, lärare och en av grundarna av utbildningen Kultur Samhälle och Mediegestaltning vid Campus Norrköping vid Linköpings universitet.
Svenskt Näringslivs inställning redovisas i den ännu opublicerade rapporten "Konsten att strula till ett liv", där organisationen konstaterar att humaniora- och konststudenter har svårare att få jobb och får en lägre lön än studenter inom teknik och tillvekning. För att motverka att studenter dras in i "lågproduktiva utbildningar" föreslås sänkt studiebidrag till utbildningar som inte leder till kvalificerade arbeten. Bidragsdelen ska istället höjas för dem som läser utbildningar som ger hög ekonomisk avkastning.
Kosta Economou anser att Svenskt näringslivs perspektiv är alltför kortsiktigt och att organisationen på ett alltför enögt vis lyfter fram en viss typ av statistik - vilka som får jobb bara något år efter utbildningen.
- Då skapas en bild av utbildningar där man alltid eller aldrig får jobb efter olika utbildningar. Så är det inte. Universitetets och vår egen statistik ger en annan bild, säger han.
- Det handlar om en större diskussion om samhälle och utbildningsväsende. Svenskt näringsliv ger uttryck för kortsiktiga särintressen och ser till vad industrin behöver just nu. Ska industrin och samhället kunna beställa effektiva, färdiga, trogna och okritiska människor till mer kortsiktiga försörjningsbehov? Eller ska vi ha ett mer mångfaldigt samhälle, där flera och djupare kompetenser kommer att behövas?