Stina Nilsson Bassell är glad för att "Den blå gardinen" (Lumenos förlag) nu är klar och tryckt.
"Den blå gardinen" handlar om fattighjonen Olga och Helga som bor på fattighus i Linköping och får jobb som pigor på Himmelstalunds herrgård i Norrköping, hos herr och fru Alreik.
När en av de unga kvinnorna kikar ut bakom en blå gardin i herrgården ser hon ett mord begås. Romanen utspelar sig under årtalen 1860, 1864 och 1865.
Stina Nilsson Bassell, som arbetat med boken i ett år, har gjort en hel del research om de östgötska stadsmiljöerna på 1800-talet. Här finns den nyanlagda trädgårdsföreningen i Linköping, gator och hus i Norrköping, textilindustrin i Norrköping där två av karaktärerna i boken arbetar, och som sagt Himmelstadlunds herrgård, med gammaldags stavning i boken.
– Jag ville att också det textila skulle få en framträdande roll. Den får ju ofta så liten plats, precis som fattighjon, säger Stina Nilsson Bassell.
Idén till romanen föddes när Stina Nilsson Bassell under ett par år, av hälsoskäl, problem med axel och nacke, inte kunde skriva längre texter. Hennes tankar började spinna, som hon säger, när hon såg en novelltävling där man skulle ta en äldre bok och stuva om den som man ville.
– Jag tänkte på Jane Austens "Stolthet och fördom" som jag gillar väldigt mycket, och de två äldre systrarna där. Jag kände att de två ville jag ha, men det ska inte vara systrar, och det ska vara på ett fattighus, inte borgare med hög social status, berättar Stina Nilsson Bassell.
– Jag ville att de unga kvinnorna skulle vara nyfikna, och jag ville att de som fattighjon skulle få det bättre. Kunna göra det de drömde om, eller det de inte visste att de hade drömt om.
Under coronaåret kom krafterna tillbaka och romanen växte fram. Stina Nilsson Bassell letade efter fattighus som funnits i Östergötland och hittade ett i Linköping, och sedan föll pusselbit efter pusselbit på plats, när hon sökte vidare efter andra miljöer. Hon ville ha med en herrgård, och ett stort plus var att den riktige herr Alreik som bodde på Himmelstalunds herrgård faktiskt verkade vara en sådan humanist som hon tänkt sig att han skulle vara. Alreik månade om de fattiga, och särskilt det Gustavianska barnhuset i Norrköping. Han har dessutom fått en gata i Norrköping uppkallad efter sig.
Stina Nilsson Bassell lånade namnet Olga på en av de unga kvinnorna från sin mormor, medan mormoderns tvillingsyster fick ge namn åt den andra, Helga. En kommissarie, som senare kallades Östergötlands Sherlock Holmes, finns med, men det är hans assistent och de unga kvinnorna som försöker lösa mordet.
– Jag vill ha vanliga, vardagliga människor, helt enkelt, säger Stina Nilsson Bassell.
Det här är Stina Nilsson Bassells femte roman, och hennes tolfte utgivna bok. Nilsson Bassell är uppvuxen i Västervik, bor i Norrköping, är utbildad journalist och har rest sig efter två hjärnblödningar. Kärleken heter Holger Thell och det är deras dotter Fedra som i tidstypiska kläder syns på romanens framsida.
2019 kom diktsamlingen "Kärleken är en sekatör" och 2018 romanen "Spegeln i rummet utanför". Den allra första boken var en barnbok, "Sagan om smått och gott", 2010.
2015 fick Stina Nilsson Bassell Region Östergötland Honnörsstipendium. Ur motiveringen: "Hennes inlevelseförmåga och erfarenheter som gestaltas i hennes skrivande gör hennes böcker till meningsskapande och till levande litteratur för läsaren.”