Det var 1969 som biografvisningarna startade på Harlekinen på Norrköpings Konstmuseum. Bara Gävle kommun var före Norrköping med kommunal biografverksamhet.
I webbutställningen visas intervjuer bland annat med Bo Sylvan, som var chef för Norrköpings konstmuseum under den period då Bio Harlekinen startades.
- Än idag är Konstmuseet det enda konstmuseum jag känner till i världen som har kontinuerlig filmverksamhet. Det är unikt, säger han.
Magert utbud
Bo Sylvan berättar att möjligheten att visa film på museet kom i samband med att museet fick sin tillbyggnad 1964 och där huserade Norrköpings filmstudio, som sedan blev filmföreningen Flimmer.
Men på biograferna i Norrköping var utbudet av kvalitetsfilm magert, minns Bo Sylvan.
- Läget var förtvivlat, det fanns inte möjlighet att se kvalitetsfilm utanför filmstudion. När Svenska filminstitutet växte fram väcktes frågan om man inte skulle skapa kommunala biografer som inte var bundna till filmbolagen, så att man kunde plocka in bra filmer, säger han.
Detta är bakgrunden till Biografen Harlekinen, som fick sitt namn efter en målning av Otto G Carlsund.
"Jättesvårt"
Genom åren har där visats kvalitetsfilm från hela världen och en rad filmklassiker. I webbutställningen lyfts några av de vikigare filmerna fram från varje årtionde. Från 00-talet visas Fahrenheit 9/11 och Amelie från Montmartre och 70-talet visas till exempel Ettore Scolas Fula, skitiga och elaka och Ingmar Bergmans Trollflöjten.
- Det har varit jättesvårt. Harlekinen har ju visat hur mycket bra film som helst under alla dessa år. Vi har tittat på besökssiffror, pratat med recensenter och publik om vilka filmer som varit Harlekinens stora filmer under de här åren, säger Johan Karlsson, biografföreståndare på Harlekinen.
Utställningen kommer att visas på Konstmuseet under sommaren för att senare flyttas till foajén på Cnema under invigningen i september. Den är producerad av studenter på Kultur-, samhälle- och mediegestaltning samt Informationskontoret.