I början på februari gick landstinget och kommunerna ut med att man vill satsa på ett regionalt scenkonstbolag som ska samla ska samla Östgötateatern, Norrköpings Symfoniorkester och Östgötamusiken. Det nya bolaget ska ägas av landstinget, Linköpings och Norrköpings kommuner.
Nu ryter Sven Wollter, aktuell i pjäsen Swedenhielms, ifrån mot planerna:
– Vi tror inte på dem när de säger att det inte ska bli några nedskärningar. Om det inte ska vara för att effektivisera eller slimma – varför gör man det då?
Sedan ett scenkonstbolag bildades i Sundsvall 2009 har personalen krympt på Teater Västernorrland.
– Det är ett avskräckande exempel. Scenkonstbolaget i Sundsvall har varit förödande för teatern. Man håller på att förlora den. Nästa steg är väl att man bara har en gästspelscen, säger Sven Wollter.
Demokratin brister
Ett scenkonstbolag skulle innebära att verksamheterna får en gemensam styrelse och en vd. Östgötateaterns fackklubb ställer sig frågande till vilken kompetens en vd skulle ha. Och Sven Wollter ser riskerer med att besluten flyttas längre bort från personalen.
– Det är en jäkla viktig sak. Inom konsten är det farligt om besluten flyttas till ett styrelserum för långt bort från dem som ska utföra dem. Idag träffar vi på teaternchefen varenda dag. Vem som helst kan gå på repertoarmöte och säga vad man tycker i god demokratisk ordning.
– Det blir svårare att upprätthålla medbestämmande när det blir ett bolag. I den lagstiftning som råder för bolag är det mer slutna rum. På styrelsemöten kan representanter åläggas tystnadsplikt. Då är inte demokratin mycket värd. Må hända målar jag fan på väggen, men det är sådana här saker vi är rädda för, säger han.
Oro bland personalen
Pontus Plaege, nytillträdd ordförande på Teaterförbundets avdelning 9, Östgötateatern, vittnar om en stor oro bland personalen på teatern. Fackklubbarna – både på teatern och Symfoniorkestern – ser en risk för en utveckling som går mot svällande administration, på bekostnad av konstnärlig personal och antal föreställningar. De är också kritiska mot den konsekvensanalys som har genomförts på uppdrag av landstingsstyrelserna och kommunstyrelserna.
– Den är undermålig, säger Pontus Plaege och fortsätter:
– Det hela är ett giganitiskt experiment. Men om det går åt skogen är inte Stjernkvists, Morells eller Lindvalls jobb i fara – det är våra jobb. Därför efterlyser vi en bättre konsekvensanalys.
Läs hela artikeln i papperstidningen.