Han vågar skriva om det svåra

Romanen berättar om dödgrävaren Josef Kinskis tankar om döden. Han lever i ensamhet med sin akvariefisk Roland och brevväxlar med sin döva syster Margareta. Allt på temat döden intresserar Josef Kinski. Likkistor, gravsättningar, nekrologer, dödsångest och dödens metafysik. I böckernas värld är allt möjligt och naturligtvis får en död person, barberaren Nikolai, i uppdrag att sammanfatta Kinskis syn på döden. Genom textens allvar och vindlande tankegångar lyser en mild, burlesk humor. - Humorn är väldigt viktig i mitt skrivande. Den är en del av min person, säger Bent-Inge Garay när vi ses på hans kontor mitt emot St Olaikyrkan. Från en välfylld bokhylla följer en plirögd Voltaire i gips vårt samtal och på bordet framför ligger några exemplar av romanen med sin stämningsfulla omslagsbild av Ulf Lindkvist. Samma målning hänger i rummet bakom skrivbordet. - Om den fysiska döden är Josef, Nicolai och Margareta överens. Men de har olika syn på de klassiska frågorna: Varför dör vi? Vad är meningen med döden? Frågorna gränsar till frågeställningar om tro och meningen med vår existens. Kunde inte konfirmera sig
Bent-Inge Garay föddes 1966 i norra Chile, men kom till Sverige 1970 och bor idag i Norrköping. Han är uppväxt i ett katolskt hem, som inte var präglat av någon sträng religiositet. I den tidiga tonåren vände han sig till prästen i katolska kyrkan på Skolgatan med alla frågor och funderingar - som viftades bort. - De handlade om Teodicéproblemet och för mig var det viktigt. Men ointresset jag möttes av sporrade mig att gå vidare, säger han. - Jag kunde inte konfirmera mig. Jag har svårt att tro på en biblisk Gud. Så fort man intellektualiserar Gud uppstår problem. Kirkegaard menar att man måste våga ta språnget in i tron, men då är jag inte intellektuellt och moraliskt ärlig mot mig själv. Tvivel öppnar vägen
Han har fortsatt att brottas med livets eviga frågetecken och bedrivit omfattande universitetsstudier i humaniora och samhällsvetenskap bland annat i Uppsala och Karlstad. Gång på gång återkommer Bent-Inge Garay om vikten av att hitta en hållbar grund för det man vill tro på men också behålla tvivlet och ödmjukheten inför de stora livsfrågorna om till exempel universums tillkomst, oavsett om man är religöst sinnad eller inte. - För mig är det viktigt att lyfta fram tvivlet i all tro, eftersom tvivlet i sig är det som ger tron en kraft, men framför allt dess legitimitet. För tro är inte vetande, utan ett livslångt sökande efter en sanning. Tvivlet öppnar även vägen till ödmjukhet och förståelse för andras trosuppfattningar. Den första romanen, Kyrkvaktmästarens hemliga anteckningar, handlar om teologiska frågeställningar och översätts nu till spanska och engelska. - När jag skriver har jag ingen klar bild av var det ska sluta. Det spirar fram. I någon mån har romanen varit ett oskrivet blad för mig. Bent-Inge Garay är grundare av företaget e-kontakt och har i dag en passiv ägarroll. Därför har han viss möjlighet att skriva på dagtid. - Det blir professionellt, jag skriver mellan vissa klockslag och det fungerar bra. Hittills har jag inte drabbats av någon skrivkramp. Fascinerad av svenska språket
Redan som ung läste Bent-Inge Garay mycket böcker - och i tonåren gjorde han ett medvetet val att läsa på svenska. - Jag fascinerades tidigt av formuleringar, av kraften i språket. Jag satt på biblioteket och läste mycket, klassiker som Pär Lagerkvist och Strindberg. Och i böcker som jag köpte gjorde jag många noteringar om olika uttryckssätt. Det var så jag blev bra på svenska. "Måste förlika oss med döden"
Inför varje roman har han dessutom gjort omfattande research. Genom att göra Josef Kinski till en hyfsat lärd man med ett stort bibliotek, vill Bent-Inge Garay visa läsaren olika sätt att se på döden. - I dag har döden blivit tabubelagd. Den är något som vi människor inte längre ser eller behöver befatta oss med. Ändå finns döden omkring oss. Vi äter döda djur, klär oss i döda djur och trafikolyckor sker på våra vägar. - Döden är djupt existentiell och vi måste förlika oss med att vi kommer att dö. Men ju längre bort från naturen vi lever, desto mer problematisk blir döden. Vi glömmer bort att vi är djur och en del av naturen. - Utslocknandet är svårt att acceptera som människa, det kanske drabbar andra men inte mig. Det är som döden inte angår oss. Vi håller den ifrån oss. Men det är möjligt att se en positiv kraft i döden, den påminner om att livet är viktigt.

Information till våra läsare

Han vågar skriva om det svåra

Död, Gudstro och tvivel. Bent-Inge Garays författarskap kretsar kring filosofiska, teologiska och existentiella frågor. Nu är han aktuell med sin andra roman, Josef Kinski och döden. - Det är en bok om livet. Döden är en oundviklig del av livet, säger han.