Arkeologen Arthur Nordén hedras med en framskjuten plats i berättelsen om Norrköpings hällristningar. Tidigt på 1900-talet upptäckte han en mängd hällristningar i Norrköpingstrakten – 3500 av de 10 000 ristningar som vi känner till idag.
Symboler för kvinnanFlera av figurerna i hällristningarna är uppenbarligen män, avbildade med svärdsskida eller rest lem. Men somliga forskare tror att så kallade skålgropar är en symboler för kvinnan.
– Det finns en teori om att skålgroparna är en bild av kvinnokönet, och i så fall är kvinnorna klart flest! Det är en tolkning jag tycker om, ler Bonnie Festin.
Tråbrunnastenen är översållad av skålgropar och hittades i en stengårdsgård i Tråbrunna, troligen av Arthur Nordén. Skålgroparna syns bara som en fördjupning i stenen. Det är lätt att tro att hålen är skapade av naturen, men de är en av de vanligaste hällristningarna i vårt område.
– I folkmun har de kallats för älvkvarnar på grund av att man trodde att älvorna malde sin säd i dem. En del hävdar att man smorde dem med fett och tände eld, så det brann i groparna, säger Bonnie Festin.
Foltro må vara just tro, men vem som annars har rätt i sina tolkning vet vi inte. Det kan också finnas flera olika skäl till att man ristade – om det var för att berätta något, för att få bättre skörd, för att imponera – eller så var knackandet en form av ritual.
– Att själva handlingen, knackandet, hade betydelse är något man tror mycket på nu. Men Arthur Nordén var snarare inne på att förknippa det med personer som Ekenbergmästaren och Leonardsbergsmästaren. Tolkningarna säger precis lika mycket som vår tid som något annat, konstaterar Bonnie Festin.
Utställningen kommer att vara öppen sommartid.
Läs mer i Folkbladet.