– Den här utställningen handlar om vad som händer när gör det själv-trenden spiller över till att också gälla vetenskap. Vad händer när allt fler börjar labba hemma i köket eller i källaren? säger Sofia Seifarth, vd vid Norrköping Visualisering AB.
– Det väcker frågor både kring ansvar, men också vilka nya möjligheter det innebär när fler involverar sig i forskning.
I Do it yourself-rörelsen är ett växande antal ”gör-det-själv”-forskare” runt om i världen är engagerade i projekt där de experimenterar och uppfinner både för sin egen och andras skull. Det gör de med billig, begagnad och hemmabyggd utrustning, samt appar och gemensamma nätverk.
I utställningen "Beyond the Lab" berättas sju historier om människor, från olika länder, som på olika sätt är en del av den nya trenden.
Det svenska exemplet är Sara Riggare, parkinsonpatienten som började mäta sina egna värden, för att förstå vilken behandling som passade henne bäst och förse vården med data. Hon är numera doktorand och kommer till invigningen i Norrköping på lördag.
Ett annat svensk exempel, som bara visas i Norrköping, är trenden att sätta in ett microchip, stort som ett riskorn, i handen, mellan tummen och pekfingret.
– Det kan programmeras med en vanlig smartphone. Det vanligaste är att man använder det som nyckel till olika digitala lås, säger Gustav Bohlin, doktorand vid Linköpings Universitet.
I London tog småbarnsmamman Shazia Ali-Webber fram en sensor som hon satte på barnvagnen för att mäta luftkvalitén på stans gator och kartlägga de värsta områdena, ett exempel på hur medborgare kan hjälpa forskare att få in data.
Doreen Walther, forskare och myggexpert, startade projektet Mosquito Atlas, ett tyskt nationellt nätverk av amatörer som fångar och skickar in tusentals myggor till henne varje år, för att hålla koll på spridning av virus.
I Amsterdam finns ett öppet medborgarlaboratorium, med hemmagjord utrustning av återvunnet material, där man söker nya typer av antibiotika, utifrån tulpaner.
Anna Öst, chef för produktionsavdelningen, talar om att man med utställningen vill inspirera till att man själv på olika sätt och på olika nivåer kan vara delaktig i forskningsprocesser. Hon lyfter också frågan: Hur kan forskningen bli så samhällsrelevant som möjligt?
– Det är inte så att allmänheten ska ersätta forskare. Det handlar snarare om att inkludera fler delar av samhället i forskningsprocessen, säger Gustav Bohlin.