I sina arbeten, som på olika sätt handlat om att samtala och råda människor, har Sverker Wadstein mött människor med vitt skilda bakgrunder och med många olika slags problem. Att förändra sin tillvaro och få det bättre kokar dock egentligen ner till en enda sak menar han: att vara vuxen. Kort och gott:
– Det handlar om förmågan att kunna se sig själv utifrån och att se tillvaron från den andras perspektiv. Det är det som skiljer oss från barn.
Att vi behöver påminnas om och öva på denna egenskap är det Norrköpingsförfattarens bok, som nu kommer ut som ljudbok, går ut på. För även om vi rent juridiskt uppnått den ålder som innebär ett vuxenskap glömmer vi ibland att se oss själva utifrån och tänka på att andra kan uppfatta saker på ett helt annat sätt.
– Ofta tänker vi att den verklighet vi ser, det är det som är, säger Sverker.
Vilket är ditt viktigaste råd för att bli vuxen?
– Att sluta skylla ifrån sig, svarar Sverker snabbt och visar upp en bild ur boken där en person pekar med sin långa arm mot en annan: "Det var inte mitt fel!"
– Att ta ansvar.
Detta innebär dock inte att vi ska bli felfria, genomgoda människor. Tvärtom. Istället gäller det att erkänna sig själv precis som den man är och stå för sina fel.
– Jag har också pratat skit och tänkt tankar som att jag hoppas att det ska gå illa för någon, säger Sverker.
– Det är inga vackra tankar. Men det är viktigt att vara självmedveten och inte förneka det som är fult inom sig. Så långt som det är möjligt ska man erkänna för sig själv och för den man sårat när man gjort något som inte var okej.
Hur kommer man dit då, att erkänna och ta ansvar för att man gjort något fel?
Sverker tänker efter en lång stund innan han svarar.
– Vi är utrustade med ett samvete, börjar han.
– Skulden och det dåliga samvetet kan hjälpa oss. Att lyssna inåt och ställa sig frågorna: hur ligger det till? Varför har jag ont i magen? Lyssna till den känslan – och agera efter den.
Sverker ger ett exempel på hur han efter många år bad om ursäkt till en person.
– Om jag skulle springa på honom nu skulle det inte vara något jobbigt, säger han och jämför med hur det hade varit om han inte bett om ursäkt, hur det hade varit att då stöta ihop med den här personen.
– I de allra flesta fall får man förlåtelse. Och om den andra inte kunde förlåta en, ja, då har man i alla fall gjort det man kunde. Sedan får vi acceptera och försonas med det som har gått snett.
Det är Sverker själv som läst in Konsten att vara vuxen som ljudbok. Under det arbetet har hans självkritiska sida gjort sig påmind. Under tiden han läste högt upptäckte han passager han inte var riktigt nöjd med och när han lyssnade igenom var han kritisk mot sin röst och sättet att läsa.
– Jag är den som behöver läsa den här boken, konstaterar han krasst, men tillägger att han jobbar med att bli snällare mot sig själv:
– Jag försöker tänka att människorna runtomkring mig genuint menar det de säger när de ger positiv feedback.
Det bästa sättet att bli snällare mot sig själv, säger han, är att ställa sig frågan:
– Vad får man om man får ha dig som vän?
Sverker lutar glasögonen mot knät och stryker med den andra handen sig själv över kinden. Ett sätt att fysiskt visa ömhet gentemot sig själv:
– Allt är inte så lätt. Var förlåtande och förstående mot dig själv.