Dödlig dresscode pÄ 1700-talet
Om moucharnas sprÄk, fÀrgernas sociala kodex och hattarnas pondus. I 1700-talsklÀder underhöll föreningen Gustavianerna publiken pÄ Löfstad slott och visade hur man kunde fÄ lida pin för att vara fin. Genom att stryka gift pÄ huden, eller fÄ ett dödsstraff för en dÄlig fÀrgmatchning.
Borgaren Gösta Sandell förelÀste skamligt nog helt utan hatt. Adelskvinnan Jacqueline Gaborn var klÀdd för en sommarpromenad, men motarbetades av vÀdermakterna vid ett regnigt Löfstad slott.
Foto: Andreas Skogh
Adelsdamen Jacqueline Gaborn stÄr med en rak hÄllning i gÀstabudssalen pÄ Löfstad slott. Hon visar upp de klÀder hon normalt sett har pÄ en enkel sommarpromenad. En stor polkarandig klÀnning gÄr ut pÄ sidorna över tvÄ enorma höfter. Förklaringen stavas Porsohr, tvÄ stora, förstÀrkta fickor som hÀngde pÄ damernas höfter och var en del av tidens skönhetsideal. DÀr förvarade man kanske en bok, en nÀsduk eller nÄgot annat som var bra att ha med sig. - Korsetten var vÀldigt viktigt pÄ 1700-talet. Den snörde Ät midjan sÄ att damerna skulle fÄ en vacker hÄllning, sÀger Jacqueline Gaborn. Hon tar av sig plagg efter plagg i en anstÀndig striptease och visar upp underkjol, knÀstrumpor och underbyxor. Lager av lager av plagg för att skydda den fina drÀkten mot kroppens vÀtskor. PÄ 1700-talet var det pÄ modet att hÄlla sig ren. Bleka nunor
Ăven ansiktsvĂ„rden, eller kanske ansiktsmisshandlingen var viktig. Damerna skulle vara bleka. De skydde solen som pesten, och anvĂ€nde sig av giftiga pastor och puder för att framhĂ€va sin vita hy. En hy som sedan skulle fullbordas av en liten svart skönhetsflĂ€ck, en mouch. - Mouchen tillverkades i tunt skinn och limmades pĂ„ huden. Den talade ett eget sprĂ„k. Hade man exempelvis en mouch pĂ„ barmen sĂ„ var det ett sĂ€tt att markera att man var intresserad av mer Ă€n att bara dansa, sĂ€ger Jacqueline Gaborn. Ăven om det pĂ„ 1700-talet fanns sminkade mĂ€n, sĂ„ kallade "SprĂ€tthögar", var mĂ€nnens klĂ€dsel inte lika avancerad. Det viktigaste var att man hade en bra hatt. - Hade man ingen hatt pĂ„ sig kunde man bli tagen för tjuv. Det togs för givet att den som sprang utan hatt var tjuv. Hatten var viktig och togs bara av i kyrkan. Vid intimare sĂ€llskap kunde man eventuellt ha nattmössa, sĂ€ger Gösta Sandell.