"Jag stapplar in, lägger rimmer tight lovar det är ingen bajt
skriker sönder micken ni märker väl min inre fight"
Det har gått ett par år sedan hennes "Kristallklart" kom, en kaxig hiphopsmocka – omöjlig att värja sig emot – som presenterade Déliah och hennes syn på omvärlden med ett gungande utropstecken. Men låten var inte hennes första. Déliah började rappa redan som 13-åring och spelade in sina första låtar på en fritidsgård i Norrköping.
Idag är hon 26 år och snart aktuell med ny musik. Singlarna "Sjökapten" och "Locka" är inspelade tillsammans med E10 i Norrköping och soundet är mer elektroniskt än tidigare.
– Man utvecklas hela tiden, men samtidigt håller jag fast vid det som är jag. Båda är jävligt bra och jag är otroligt stolt över dem.
– Jag har i alltid i perioder i livet lidit av skrivkramp, men låtarna har nästan runnit ur mig, säger hon.
Hon berättar att "Sjökapten" skrevs efter ett uppbrott, men den kan förstås på olika sätt.
– Den är lite bred, säger hon och tillägger:
– Jag brukar inte alltid ha en klar tanke om vad jag ska skriva om. Det blir vad det blir när pennan nuddar pappret, typ.
"Locka" beskriver hon som en dansgolvsvänlig pepp-låt om vikten av att vara vän med sig själv.
– Man är ofta hård mot sig själv. Låten är ett mittenfinger åt allt, och en påminnelse om att vad som än händer har man alltid sig själv. Och man ska vara rädd om sig själv.
Givetvis kör hon de nya låtarna i kväll, på Hallarnas innergård utanför Dynamo. Det är första gången som Knickedick håller sin minifestival där, tidigare har man huserat på Stadsmuseets innergård.
Dynamo, gamla Kulturkammaren, är en plats som har haft betydelse för Déliah i uppväxten och ligger i kvarteret hon bor.
– Jag gjorde min första spelning där, säger hon. Jag gillar Hallarna. Det är ett kvarter som alltid är levande och känns inkluderande.
Under sommaren har hon spelat på Pride, Augustifesten och nu senast deltog hon i Systerskap, en konsert i helgen som arrangerades till förmån för tjejjouren.
– Systerskap var fint och Pride var riktigt riktigt nice. Det var härlig stämning, bara kärlek, liksom. Bra arrangerat.
Och Augustifesten?
– Det var kul. Vi spelade med liveband och det är kul när folk går förbi som kanske inte annars brukar lyssna på hiphop. Det är ett sätt att fånga in människor på.
På "Kristallklart" förklarar Déliah sin misstro till politiker och maktinstanser. Hon rappar om riksdagsmän som lever i en skyddad värld och borde närma sig vanliga människor. Men under valåret 2014 engagerade hon sig politiskt och är idag aktiv vänsterpartist.
- Ja, jag har sagt att jag inte skulle kunna engagera mig politiskt. Men jag kände att jag inte bara kunde sitta hemma längre när situationen i stort känns ganska allvarlig. Tidigare har jag känt att jag använder min musik för att nå ut. Men jag ville också göra något mer konkret.
Hur blev det?
- Jag känner att jag har blivit väl omhändertagen i partiet. De är duktiga på att fånga upp och lyssna in. Men det är väldigt nytt, en helt ny värld.
– Men jag försöker att hålla isär musik och politik även om det alltid går ihop ändå. Jag var lite rädd att behöva censurera min musik när jag engagerade mig politiskt, men det har snarare varit så att det kan ligga mig i fatet att jag är politiskt engagerad.
Ett av dina förtroendeuppdragen är att vara nämndeman i Norrköpings Tingsrätt. Påverkar det skapandet på något sätt?
– Jag vet inte, allt blir lite mer på riktigt och kommer närmare. Min verklighet är min verklighet, men kanske påverkar det musiken på ett undermedvetet sätt. Men jag ställde upp för att det behövs mångfald.
En central politisk vision handlar om Norrköping som musikhuvudstad, och Déliah trivs med stans livaktiga musikscen.
– Jag har alltid varit stolt över Norrköping ur den aspekten. Vi har ett levande musikliv och många duktiga konstutövare. Det är en stad med många frivilliga själar som lägger ner tid och engagemang. Dem vill jag verkligen lyfta. Jag tycker vi ska vara stolta över det. Vi har mycket kvalité.