David har hittat sitt spår
Saker är inte alltid vad de först ser ut att vara. Vem hade till exempel kunnat tänka sig att den stilige gosse som kör spårvagnen också är en integritetsfull musiker med stort intresse för människor och socialt samspel? - Jag tror att man måste vara en god iakttagare för att kunna skriva, säger spårvagnschauffören David Wingren.
I spårvagnschauffören David Wingrens musik går han balansgång mellan det anonyma och det självutlämnande. Han skriver texter om det som berör honom men uttrycker sig snarare analyserande än självrannsakande.
Foto: Titti Olovsson
- Att kunna tjäna massa pengar på musiken, den tanken har jag nog gett upp, det var mer något man trodde när man var yngre, konstaterar han.- Det vore fantastiskt om man kunde tjäna pengar och leva på musiken, men nu vill jag nog mest ha kul och jag gillar både att plugga och köra spårvagn.Musicerandet har ändå resulterat i några ep-skivor och i höstas släppte han skivan "Världens största skämt". Där har han tagit sin musik i en lite ny riktning jämfört med tidigare.- Nu är det mindre visa och mer proggigt, konstaterar han. Det är mitt steg från trubadur till något annat stort och bra.Spelade på fester
Han menar att han förr om åren kanske dragits med en stämpel som just vissångare. Mycket för att han påbörjade karriären med att spela på fester inför ganska påverkad publik. Ett format där det mest handlat om honom och hans gitarr.- Tidigare har det kanske varit så att mina texter varit tvungna att fungera i vardagsrum där folk är fulla. Då måste de vara direkta om man ska kunna fånga publiken.- Bland annat spelade jag på en firmafest hemma hos chefen till någon lågbudgetaffärskedja i Norrköping, skrockar han.Det sociala samspelet
I takt med att fokus flyttats från visor för hemmafester med helgfirande festprissar till lite proggigare tongångar har textmaterialet också skiftat en aning.- Ska man fånga berusade människor behöver man ett kryddat språk, nu kan jag kanske fokusera lite mer på det som verkligen betyder något.David Wingren berättar att han har ett stort intresse för människor och hur de fungerar i grupp. Sociala samspel som borde vara utmärkta att studera från platsen som spårvagnschaufför.- Det är klart att det som händer på vagnen påverkar eftersom det påverkar vem jag är och min syn på världen. Men det blir lite opersonligt att bara beskriva det man ser, säger han.- Jag inspireras av saker som stör mig och som jag blir ledsen över. Jag fängslas av sociala samspel och människor är väldigt elaka mot varandra idag tyvärr.Snälla Norrköping
Däremot säger han sig se en tydlig skillnad i klimatet folket emellan i Norrköping och i Göteborg där han körde spårvagn tidigare.- Folk känner igen folk och det gör att de har en viss respekt för varandra eftersom de vet att de kommer stöta på varandra igen.Det är kanske en av anledningarna till att den mesta låtinspirationen inte kommer från spårvägstrafiken.
...när det är bäst att köra spårvagn:- Jag tycker bäst om att köra under natten på lönelördag eller när det är fullmåne. När månen är full, då är det inte så mycket folk ute, men de som är det beter sig konstigt, det liksom vibrerar. På lönehelgsnatten är folk fortfarande glada för de har inte vaknat upp och upptäckt att halva lönen är borta ännu....de vita glasögonen han bär på omslaget till "Världens största skämt":- De är av plast och jag har snott dem från syrran. Jag brukar ha dem på mig när jag kör vagnen. Det är svårt att skälla på någon som har sådana på sig. De avdramatiserar uniformsrollen och det blir lättare att bli betraktad som en människa om man har dem på sig. Det innebär att om man beter sig bra så får man igen det....alltför poetiska texter:- Jag är allergisk mot formuleringar som "regnvåt asfalt", "höstlöv" eller "mörkt vatten under broar". Jag klarar inte att lyssna på det....att spela live:- Flera i bandet, inklusive mig själv, har nyligen blivit pappor så vi ligger lite lågt och är föräldralediga och siktar på att komma ut och spela mer i vår.
Så jobbar vi med nyheter