Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bilder från en delad värld

De använde kameran som vapen mot systemet. Fotograferna i den sydafrikanska bildbyrån Afrapix ville med sina bilder visa världen apartheidpolitikens förödande konsekvenser.

Badstrand för bara vita. Durban, 1987. Foto: Gisèle Wulfsohn

Badstrand för bara vita. Durban, 1987. Foto: Gisèle Wulfsohn

Foto:

norrköping2009-12-12 03:00
I utställningen Then and now skildrar åtta av landets främsta fotografer tiden före och efter apartheid. Med andra ord håller Arbetets museum ännu ett tag fast vid det internationella perspektiv som löpt genom de senaste stora fotoutställningarna.Flera av dem som deltar i Then and now-projektet träffades genom den radikala tidskriften Staffrider och kampen blev en gemensam upplevelse som förde dem samman.Pristagare
Hasselbladpristagaren David Goldblatt var inte med i Afrapix, men hade något av en mentorsroll för många av de yngre fotograferna. Han säger rakt ut att han inte är säker på att han blivit fotograf om det inte vore för apartheidregimen. Drivkraften var att kritiskt betrakta och dokumentera de omständigheter landet levde under.Bland annat har David Goldblatt gjort en dokumentation av afrikaaner, en benämning på ättlingarna till boerna. Bilden av tre ryttare på vita hästar, tagen på nationalistpartiets femtioårsjubileum, utstrålar all den arrogans och överlägsenhet man kan förknippa med det absurda apartheidsystemet. Men David Goldblatt väljer i sin bildtext att nyansera bilden och nämner att mittenryttaren blev biträdande justitieminister och var den förste partimedlem på en hög position som bad om ursäkt för apartheidpolitiken.Motsatsen till ryttarnas slutenhet hittar vi i George Halletts bild Första mötet från 1994. Glädjerusiga kvinnor springer med öppna armar och stora leenden mot den nyvalda president Nelson Mandela som hade frigetts fyra år tidigare.Paul Weinberg är initiativtagare till New and then, som inte bara blivit en utställning, utan även en bok och videodokumentären The Road to Then & Now av Roger Lucie som rullar på museet.För honom blev kameran ett pass som gjorde att han fritt kunde korsa de skiljelinjer som fanns på apartheidtiden. Han tog sig in i segregerade townshipsområden och kunde "bryta upp de låsta formerna för svart och vit".I en till synens vardaglig bild från Pietermaritzburg 1986 sitter en svart man på en bänk bredvid en vit pojke med leksakspistol. En stolpe skär mellan dem, bryter mot fotografiets horisontella linjer och naturligtvis - betonar åtskillnaden.Motbjudande
Bildmaterialet visar inte bara apartheidsystemets grymma ansikte, utan även samtidens komplexa problem och motsättningar. "En del av de värderingar vi har i dag tycker jag är lika motbjudande som dem vi hade under apartheidtiden", anser exempelvis fotografen David Goldblatt, dock utan att nämnare gå in på dagens tillkortakommanden.Men flera bilder uttrycker också en vilja att gå vidare - lämna landets mörka nutidshistoria och använda kameran som något annat än vapen. Graeme Williams skildrar Sydafrika som ett land vilket som helst med bekymmersfritt hångel i baksätet och lekande pojkar på en badstrand.För honom blev frigörelsen i landet blev även fotografiets frigörelse med nyväckta möjligheter att koncentrera sig på fotometoder, kameravinklar och bildkomposition.Then & nowArbetets museum12 december-14 mars
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!