En av de cirka 80 personer som hörsammat Konstmuseets efterlysning var Norrköpingsbon Anders Johansson som kom med en gouachemålning under armen. Det var hans fru som fick tavlan på 50-talet ”som tack för ett gott samarbete” när hon slutade sitt jobb i Chamberts möbelbutik. Den fina målningen med abstrakt formspråk och milda färger väckte uppståndelse bland de samlade experterna. Och nu kommer denna pärla att visas på Konstmuseets kommande Chambert-utställning som öppnar på kulturnatten.
– Det känns bara roligt att få dela med sig, säger Anders Johansson.
Köpet början på vänskapExperter, möbler och Norrköpingsbor trängs i det rum som en gång hyste Bio Harlekinen. En av de verkliga Chambert-rariteterna som intar rummet är en större soffa med blått manchestertyg, inköpt i Paris. Leif Hjärtström köpte soffan 1968 och berättar att köpet ledde till att han lärde känna möbelformgivaren och konstnären.
– Erik Chambert var en mycket behaglig person, lågmäld men oerhört kunnig. Han sålde inte, han informerade. Allting han gjorde var noga utvalt. De bästa möblerna vi har därhemma är köpta av honom, säger han.
I alla år har soffan funnits med familjen i vardagen hemma i Lindö.
– Två barn är uppfödda i den! De har lekt, ätit popcorn och chips i den. Den har varit fantastisk, men nu ska vi flytta och soffan kommer inte med. Det känns lite tungt, säger Leif Hjärtström.
Frågetecken kvarMen alla frågetecken kring de medsläpade möblernas ursprung kunde inte rätas ut. Barbro Joelsson kom för att visa en stol från Hemgårdens vind. Den är bara en del av ett större möblemang som skänktes till föreningen på 50-talet. Enligt handskrivna anteckningar är möblerna tillverkade "Enl. Chambert".
– Då blir man väldigt nyfiken om det är en Chambert. Själv tycker jag nog inte att det ser ut så, men jag är ju ingen expert, säger Barbro Joelsson.
Stadsmuseets intendent Bonnie Festin slängde fram idén om att det kanske kunde vara en stol av Carl Bergsten, en framstående och något tidigare möbelformgivare i Norrköping som också samarbetade med Chambert.
– Den är väldigt fin. Kanske kan möblerna vara gjorda någon generation tidigare, av Erik Chamberts far Otto?, funderar antikexperten Eva Seeman.
– Men ni kanske borde bära ner dem från vinden? De skulle verkligen göra sig i rätt rum, föreslår hon.