Anastasia Axs performance-framträdanden lever vidare på You Tube, bland annat i en film från Konstakademien i Stockholm. I ett kritvitt landskap av gipsskulptur och papper går hon lös med bläck, vatten och hammare till suggestiv musik av Joakim Nordwall.
I Norrköping är förberedelserna i full gång för helgens performance Paper Island. Tolv ton tidningspapper i balar kom igår och där - på gårdagens hårt hoppressade nyheter - är tanken att publiken ska sitta.
- De kommer att sitta och stå på verket och jag jobbar runt det. Det blir en omvänd dynamik.
Under veckan ska Anastasia Ax att skapa platsspecifika skulpturer, gjorda av gips och saker - böcker, kläder och annat - som folk har kastat.
- Det blir som klumpar, lämningar, av mänskliga rester, säger Anastasia Ax.
Vad är lockande med performance som konstnärligt uttryckssätt?
- Det är ett direkt och konfrontativt sätt att kommunicera. Det är roligt att få känna att man verkligen når ut med det man gör. Hela tiden händer saker, nittionio procent är improvisation och öppet för slumpen.
Anastasia Ax gillar den råa lokalen på Kvarngatan i Norrköping som hon "får bläcka ner saker utan att det gör något". Många av hennes performance har visats på konsthallar och museer.
- Det är intressant att vara på fina institutioner, där man visar konst - kontrollerad konst. Så fort konsten blir en riskfaktor så blir det problem. Det är en intressant dubbelhet i att de både vill ha det och inte. Då bygger dynamiken på det.
I sommar medverkar Anastasia Ax i utställningen Explosion! Painting as action på Moderna Museet. Hon medger att hennes konst handlar om en form av action painting, ett både aggressivt och lekfullt slumpmåleri, som knyter an till konstnärer som Jackson Pollock.
- Jag tänkte inte på action painting när jag började, men i mitt konstnärskap finns fysiskt och expansivt måleri i rummet.
- Men hur jag jobbar med bläcket är mer intuitivt. Det viktigaste för mig är bläcket och ljudkonstvärlden, kopplingen mellan det måleriska flödet och ljud. Där teckningen blir till ett partitur.
Läs mer i torsdagens Folkbladet.
