”Det kommer ju inte att komma någon. Varför måste du hålla på och förnya dig?” Det var Sofia Karlssons brors reaktion på att nya albumet går i moll – han trodde inte att det skulle locka publik. För en samlad skara åhörare på Flygeln berättar ändå Sofia att det var tio av elva låtar på Regnet faller utan oss (2014) som gick i moll från början, men att det nu i alla fall finns fyra i dur.
”Annars skulle det ju bli för mycket till och med för er”, skojar folksångerskan.
Det är torsdagskväll och Sofia Karlsson är märkbart glad över att vara i Norrköping, hon kallar det en underskattad industriromantisk stad. Och det är väl sådant där som de flesta artister säger bara för att fjäska in sig när de kommer till en ny plats, men Sofia och bandet visar sig faktiskt ha egna erfarenheter av lilla Peking. Gustaf Ljungren från Köpenhamn är visst Hasses Pianotjänsts mesta kund – och han är inte den enda av bandmedlemmarna som spelar flera olika instrument.
Sven Lindvall har en bas från 1890-talets Paris och en mungiga från 1940-talet, och Lisa Rydberg från Vasastan spelar skickligt på en fransk 1800-talsfiol. Hon gör till och med ett längre instrumentalt solo, liksom Rickard ”Hux Flux” Netterman imponerar med trumspelet i ”Tyst mitt hjärta” och genom att spela på en såg (!).
Karlsson själv sjunger lika klart och vackert som Melissa Horn men med fler referenser till naturfenomen som skymningar, berg, skogar och ”Mörka vatten”. Dessutom spelar hon både gitarr och flöjt.
Tre års arbete med låtskrivaren Andreas Matsson har resulterat i ett moget album som gör upp med den mänskliga vilsenheten.