Musik
KAJSA-STINA ÅKERSTRÖM
Plats: Crescendo, Norrköping
Datum: 26 februari 2020
– Det kommer att bli väldigt blandat, precis som det är när jag står på scenen, konstaterade Kajsa-Stina när hon klivit upp på scenen med sina medmusiker.
Kajsa-Stina har ett alldeles eget och unikt sätt att frasera, intonera och tolka text och melodi. Hon gör texten och musiken till en enhet, omöjlig att separera från varandra. Hon öppnade med ”Längtan efter dig” som hängt med i tjugo år och som vid det här laget lever ett eget liv. Så är det med många av Kajsa-Stinas låtar, oavsett om det handlar om eget material eller om hon tolkar Bellman, Fröding eller Taube.
Redan här är jag fast. Kajsa-Stinas innerliga och varma röst sitter innanför skinnet. Hon har slängt ut betet, jag har utan att tveka sväljt både krok och bete och nu kan hon veva in mig. Jag känner hur text och melodi sätter sig i magtrakten och hjärtat och det är omöjligt att värja sig. Kajsa-Stina brukar ha den effekten!
Kvällen blir en mix av material som hängt med i drygt 25 år och låtar från senaste plattan, ”Äventyret börjar här” som kom i höstas. För mig är alla Kajsa-Stinas sånger kärleksvisor. Oavsett om en visslåt sjungs på begravningar, som Benny Anderssons ”Tröstevisa” som Kajsa-Stina bearbetat, så är det ändå en hyllning till livet och kärleken.
Med sig på scenen har Kajsa-Stina Patrik Svedberg klaviatur och Backa Hans Eriksson kontrabas. De två kompletterar Kajsas röst perfekt och bygger melodierna så att även de blir ett med text och musik. Naturligtvis kan inte Kajsa-Stina låta bli att bjuda på både fadersarv och modersarv. Från pappa Fred har hon fått det burleska och lite småfräcka men också ögonblicksbilder från tiden hon bodde med pappa i Göteborg. ”Insomnia” är ett rop på kärlek!
– Med modersmjölken fick jag Evert Taube, säger Kajsa-Stina och låter Patrik Svedbergs elpiano spela introduktionen på ”Sjösala Vår”, som även den blir en kärleksvisa.
När konserten är slut känner jag mig totalt utpumpad. Det har varit en resa i kärlekens tecken där Kajsa-Stina bjudit upp och det har varit omöjligt att sitta någon dans. Jag märker att kinden och ögonen är fuktiga och jag måste samla mig innan det är dags att fara hem. Tack Kajsa-Stina, Patrik och Backa Hans för ert kärleksbudskap!