Medeltiden är uppdukad på Stinsens övre plan. Utställningen knyter an till Östergötlands övergripande utställningstema ”Kök och käk”. Ett tema som ligger i tiden – då matprogrammen exploderat i tv-rutan. Utställningen i Söderköping handlar om tidsspannet mellan omkring 1200 och 1500.
– Näringsmässigt hade man det ganska bra under medeltiden. Folk var välnärda. Naturligtvis kunde det bli svält efter missväxt, men inte alls på samma sätt som på 1700- och 1800-talet när befolkningen blev så stor att maten inte räckte till, berättar Monica Stangel Löfvall, intendent på Medeltidscentrum.
Medeltidens människor var också generellt ganska långa – mannen var omkring 172 cm och kvinnan cirka 160 cm.
– Först 1920 är man tillbaka till medeltidens kroppslängder, berättar Monica Stangel Löfvall.
En kryddträdgård hörde till varje hushåll och örterna användes både i matlagning och till husapoteket. Där fanns till exempel ofta anis, kyndel, dill och koriander. Men Monica Stangel Löfvall gissar att vi idag skulle uppfatta kryddningen som väldigt tam. Den som vill kan testa sina kunskaper om kryddor i ett blindtest som berättar om medeltida kryddor, där flera används än idag.
Huvudkryddan var förstås salt – och saltkonsumtionen var hög omkring 20-35 gram per dag jämfört med cirka 12 gram idag. Kanske var det också därför medeltidsmänniskan drack i genomsnitt två-tre liter öl om dagen.
– Men den innehöll inte så mycket alkohol, den låg mellan lättöl och folköl. Den var grumlig och hade en rödgul-svart färg, säger Monica
Bröd var en stor del av födan för större delen av befolkningen.
– På medeltiden började man också att jäsa brödet. Av en gröt som står framme får man en surdeg. Det var säkert genom att använda gammal gröt i brödet som man fick bröden fluffigare.
Nutidsmänniskan sätter i sig omkring 40 kilo socker på ett år, men när sockret kom på 1300-talet var det dyrbart. Istället för ”det vita guldet” användes honung som sötningsmedel.
– Man hade inte heller karies, men tänderna var ofta nedslitna av grov mat och att man stenmalde mycket. Det kom lätt lite stenmjöl i mjölet, säger Monica Stangel Löfvall.
– De hade en helt annan näringslära än vår. Maten delades in i varm, kall, torr och fuktig. Den avgjorde hur maten skulle lagas och vad som skulle serveras till. Vad sägs om fisk med päron och russin?
Maten som serverades lagades av bland annat lök, kål, ärtor, rovor och vitlök, som kokades i grytor. Efter digerdöden åt man mera kött.
– Det tog för mycket arbetskraft att odla marken så man lät den växa igen och bli bete istället. Man hade fler djur och tillgång till mer kött, säger Monica Stangel Löfvall.
Men människan tog religiösa hänsyn i sin kost och under fastan åt man inget kött.
– Men man fick äta fisk och man tänjde mycket på vad som var fisk. Bäver kunde man äta, och sjöfågel som ju rör sig lite under vattenytan.
Utställningen pågår till den 26 augusti.
sara.segraeus@folkbladet.se
011-200454