I takt med att fler ukrainska flyktingar kommer till Sverige ökar ocksÄ behovet av tillgÄng till litteratur pÄ ukrainska och ryska, vilket innebÀr en utmaning för landets bibliotek.
Enligt Petter Södrin, bitrÀdande enhetschef för MÄngsprÄkiga lÄnecentralen vid Stockholms stadsbibliotek, Àr det framförallt barnböcker pÄ ukrainska som efterfrÄgas.
ââJust nu vill alla bibliotek göra exakt samma sak och det Ă€r att stĂ€lla upp ukrainska barnböcker pĂ„ sina hyllor. Allra svĂ„rast Ă€r att fĂ„ tag pĂ„ litteratur som Ă€r utgiven pĂ„ ukrainska av ukrainska författare, och att det Ă€r sĂ„ mĂ„nga som hör av sig samtidigt gör att vi inte har kunnat tillgodose allas behov, sĂ€ger han.
MĂ„ngsprĂ„kiga lĂ„necentralen vid Stockholms stadsbibliotek har ett statligt finansierat uppdrag att stödja den mĂ„ngsprĂ„kiga medieförsörjningen för Sveriges bibliotek â och hĂ€r försöker man nu hjĂ€lpa biblioteken att hitta de eftertraktade böckerna, enligt Petter Södrin.
ââAtt hitta ryska böcker gĂ„r fortfarande ganska bra. Ăven de ukrainska inköpen, dĂ€r vi framförallt köper in av leverantörer i den vĂ€stra delen av landet, fungerar Ă€n sĂ„ lĂ€nge. Men lĂ€get kan förĂ€ndras totalt frĂ„n en dag till en annan, sĂ€ger han.
"MÄste göra vad jag kan"
Den ukrainsk-svenska bilderbokskonstnĂ€ren Tania Goryushina Ă€r en av dem som hoppas kunna avhjĂ€lpa bristen pĂ„ ukrainska barnböcker â Ă„tminstone lite.
Utöver att illustrera barnböcker och hÄlla workshops för barn pÄ bibliotek driver hon Àven det lilla bilderboksförlaget Tyanachu, dÀr hon ger ut ukrainska författare som Andrej Kurkov pÄ svenska. Efter Rysslands anfall mot Ukraina har hon bestÀmt sig för att försöka ge ut fyra bilderböcker pÄ ukrainska.
ââFörst och frĂ€mst eftersom det kommer ukrainska barn till Sverige. Jag mĂ„ste göra vad jag kan för att det ska finnas böcker pĂ„ biblioteken, sĂ€ger hon.
Tania Goryushinas första sprĂ„k Ă€r ryska â vilket Ă€r fallet med mĂ„nga ukrainare â men efter krigets utbrott har bĂ„de hon och hennes vĂ€nner i Ukraina i allt högre utstrĂ€ckning börjat tala ukrainska.
ââDet Ă€r en frĂ„ga om överlevnad. Det Ă€r vĂ„rt sprĂ„k. Jag fortsĂ€tter att tala ryska med min mamma, men kommer naturligtvis att tala ukrainska med vĂ€nner, sĂ€ger hon.
NĂ€r kriget bröt ut skulle Goryushinas böcker just bli utgivna av ett ukrainskt förlag med sĂ€te i Charkiv â och nu hoppas hon kunna hjĂ€lpa det ukrainska förlaget att ge ut en bok i Sverige.
ââDe har lĂ€mnat sitt lager och riskerar sina liv om de Ă„tervĂ€nder dit. För tre dagar sedan fanns lagret kvar, men hur kan man veta hur det Ă€r i dag? Charkiv bombas nonstop, sĂ€ger hon.
"Biblioteken trygg plats"
PÄ mÄnga av landets bibliotek pÄgÄr nu ett intensivt arbete för att hjÀlpa de ukrainska flyktingarna. PÄ Kista bibliotek utanför Stockholm funderar man pÄ att upplÄta en lokal till ukrainska barnfamiljer en gÄng i veckan, enligt bibliotekarien Matilda Wallin.
ââBland dem som kommer till Sverige nu finns det sĂ€kert barnpedagoger och sagoberĂ€ttare och hĂ€r skulle de kunna ordna sitt eget program. För samtidigt som de ska lĂ€ra sig svenska tror jag att det finns ett behov av att hĂ„lla kvar ukrainskan, sĂ€ger hon.
Landets bibliotek stÀlldes redan under flyktingkrisen 2015 inför stora utmaningar, dÄ 160 000 asylsökande till Sverige. Hur mÄnga flyktingar som kommer att komma den hÀr gÄngen vet ingen, men enligt Petter Södrin har mÄnga bibliotek dragit lÀrdomar frÄn den förra flyktingvÄgen.
ââJag mĂ€rker att man frĂ„n bibliotekens sida Ă€r mer proaktiva den hĂ€r gĂ„ngen. Man vet att flyktingarna kommer och man vill att de ska kĂ€nna sig vĂ€lkomna och att det ska finnas böcker pĂ„ deras sprĂ„k pĂ„ hyllorna, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââOch att fĂ„ tillgĂ„ng till litteratur pĂ„ sitt eget sprĂ„k i den situation de befinner sig i Ă€r jĂ€tteviktigt. Det handlar om igenkĂ€nning och identifikation â och om att man ska kĂ€nna att biblioteket Ă€r en trygg plats.