Det är tydligt att Emelie Schepp vet vad hon vill. Hon satte som mål att bli Sveriges främste egenutgivare. Och hon blev det.
– Efter första upplagan kände jag att det skulle fungera. Det känns så kul! utbrister hon.
Många kan tro att arbetet är slut när romanen är klar. Men som projektledare i reklambranschen hade Emelie Schepp klart för sig att mycket arbete återstod när hon debuterade med ”Märkta för livet” 2013.
– Oavsett om man är egenutgivare eller traditionell så måste man marknadsföra sina böcker, men det underskattar ju så många. Rent krasst måste jag ju sälja böcker för att skriva fler, säger hon.
Succén är bara att konstatera. Böckerna – som sätter Norrköping på den blodiga deckarkartan – är nu sålda i 100 000 exemplar i Sverige.
– ”Märkta för livet” har gått ruskigt bra, och den har inte avstannat på något sätt.
Uppföljaren ”Vita spår” ges nu ut på Wahlström & Widstrand. När Emelie Schepp hade sålt 40 000 exemplar på egen hand ville det Bonnierägda förlaget satsa på hennes författarskap.
– Då fick jag välja väg. Jag bestämde jag mig för att satsa fullt ut och syssla med det på heltid.
Hur var det att skriva den?
– Fantastiskt roligt, men jag kände också ett ansvar. Jag har ett förlag som står bakom mig och läsare som väntar på en uppföljare. Sedan vill man också prestera lite bättre än förra gången, då blir det en annan grej. Det var också svårare att hitta tid till att skriva andra boken. Den första skrev jag ju helt i hemlighet och hade alla möjligheter att bara sitta i lugn och ro och skriva.
Vilken är din drivkraft i skrivandet?
– Att underhålla och ge spännande läsning. Men jag vill också att man får sig en liten tankeställare.
Redan efter debuten för två år sedan fick Emelie Schepp frågor om när uppföljaren kommer.
Och många läsare undrar väl säkert hur ska gå för den framgångsrika åklagaren Jana Berzelius. I ”Märkta för livet” började hon ta reda på mer om sin bakgrund genom att nysta bakåt i fragmentariska minnen, mardrömmar och ledtrådar från tiden innan hon adopterades.
I ”Vita spår” försöker hon i stället gå vidare och satsa på sin karriär. Men så stöter hon på problem som får henne att återigen ta itu med sitt förflutna.
– Hela serien med Jana Berzelius kretsar kring om hon kommer att avslöjas eller inte. Det är huvudtemat, sedan bottnar varje bok i en sorts samhällsbetraktelse, berättar Emelie Schepp.
– Jag tycker om att skildra det som finns i det fördolda. Våra nyhetsflöden präglas av sådant som pågår omkring oss, som gemene man inte ser. För att vi inte kan eller vill se det.
”Vita spår” får en våldsam rivstart. När Jana är på väg till sin lägenhet i Knäppingsborg blir hon överfallen av en person ur sitt förflutna – Danilo.
– Jag ville ha en Hollywoodstart med ordentlig fart, och jag ser i scener när jag skriver. Sedan tycker jag inte att läsaren ska behöva vänta alltför länge innan det händer något, säger Emelie Schepp.
– Spänningen mellan Jana och Danilo löper som en röd tråd genom ”Vita spår”.
Hon berättar att karaktärerna har inspirerats av människor i hennes närhet. Den bitska kriminalinspektören Mia – som alltid tycks ha ett gapande tomt kylskåp – har drag av en nära vän.
– Jag lånar namn av mina bekanta, och har frågat om det är okej. Dessutom lånar jag egenskaper från personerna, för då är det lättare att se dem framför sig. Jag ser allting i scener, som en film.
Apropå film pågår också en diskussion om filmrättigheterna.
– Det finns ett väldigt stort intresse för att få upp Jana Berzelius på bioduken. Kanske får vi se Norrköping på vita duken.
Emelie Schepp planerar hela åtta böcker i serien och har format en övergripande idé om de olika böckerna.
– Jag hoppas att läsarna vill vara med mig hela vägen.
Kvinnorna i serien var till en början en reaktion på det galleri av manliga kriminalare som befolkar deckarvärlden.
– Jag ville skapa något som var nytt och lite udda. Jag kände själv att jag skulle vilja läsa om en stark kvinna och så läste jag en artikel om barnsoldater som inspirerade mig. Jag ville skapa en person som balanserar på gränsen mellan det som är realistiskt och trovärdigt. Jag vill kittla sinnena lite.
