Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Textilfabrikernas "nya" maskiner

För första gången sedan starten för 30 år sedan har nu väv- och spinnsalarna på Stadsmuseet fått en ansiktslyftning. Dessutom har nya inslag intagit utställningen, som dock inte är klar än, och tanken är nog inte att den ska bli det heller.

Snörmaskin. På 1890-talet uppfanns denna maskin som tillverkade spillersnören som drev spindelaxeln i spinnmaskinen. I dag är det mest skosnören som gäller.

Snörmaskin. På 1890-talet uppfanns denna maskin som tillverkade spillersnören som drev spindelaxeln i spinnmaskinen. I dag är det mest skosnören som gäller.

Foto: Mikael Ekstrand Holgersson

KULTUR&NÖJE2014-05-17 10:41

Låter det tokigt? En utställning där tanken om ett fulländande inte finns? Häng då med här. För att genom att ständigt uppdatera den nu tre decennier gamla utställningen, kommer besökarna kunna hitta nya saker att utforska allt eftersom. Det som nu gjorts är att utställningen, som visar hjärtat av Norrköpings arbetarhistoria, ”fått nya kläder” som Stadsmuseet själva väljer att uttrycka det.

– Vi har plockat isär flera av maskinerna, rengjort och renoverat dem och sedan satt ihop dem igen. Nu är de i så gott skick som de kan, berättar Anders Lindkvist, pedagog på museet.

En maskin har lyfts ur utställningen helt och hållet för att skapa plats för en ”pedagogisk hörna” där besökarna kan interagera med utställningen. Andra ”fördjupningsstationer” här och var tjänar samma syfte.

– Tanken är att besökarna ska kunna titta, känna, klämma och lyssna, förklarar projektledaren Sofia Wallin.

Utöver det har delar av den text som funnits i textilutställningen integrerats med maskinerna.

– Det har vi gjort så varsamt som möjligt för att inte förstöra huvudpersonerna, som vi tycker är maskinerna, säger Sofia Wallin.

Bildarkivarie Pernilla Pusa har lyssnat igenom många av de över 100 intervjuer som gjordes med textilanställda i 1980-talsprojektet ”Arbetarminnen”. Delar av dessa finns nu med i utställningen.

– Vi vill berätta hur de här människorna hade det. Innan exempelvis dagis fanns, sprang barnen fritt ute på gårdarna medan föräldrarna arbetade. Kanske kunde man betala en peng till någon som skulle se efter dem, men det hände att de struntade i barnen ändå, säger hon.

Maskinerna är stora och tunga och när Sofia Wallin drar igång kardverket, och för att inte tala om selfaktorn, kan man verkligen känna hur golvet vibrerar. Kanske kan det ge en inblick i hur de hade det där i fabrikerna?

– Det här är en maskin, och ni hör hur mycket den låter. Tänk då att det kunde stå maskiner i rader om 30-40 meter och låta och slå hela dagarna, säger Sofia Wallin.

Läs mer i lördagstidningen, som även finns som e-tidning här på webben.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!