På onsdagen är 15 studenter på plats på ett vindpinat Himmelstalundsfält för att titta på hällristningarna som en del i sin utbildning. De går det ettåriga mastersprogrammet "Outdoor Environmental Education and Outdoor Life" som lyfter utomhuspedagogik som metod i lärandet i regi av Linköpings universitet (LiU).
– Vi har haft den här utbildningen i 14 år nu, vi är det enda universitet i världen som har en liknande utbildning riktad mot lärare, berättar Anders Szczepanski, forskare och enhetschef för NCU, Nationellt Centrum för Utomhuspedagogik.
Därför är ett antal nationaliteter representerade bland eleverna som ordentligt påpälsade vandrar ut på fältet.
– I år har vi studenter från bland annat Kina, Holland, England, Tyskland och Kenya, upplyser Anders Szczepanski som förklarar vad utomhuspedagogik handlar om:
– Vi lär ut hur man kan jobba med läroplanen även utanför klassrummet. Man kommer ihåg bättre om man kopplar ihop alla sinnena i lärandet; hjärnan vill ha flera intryck: lukt, smak, känsel och genom att . Det handlar om att ge redskap för hur man kan tänka pedagogiskt och arbeta för att få in det här i läroprocessen.
På plats på Himmelstalundsfältet är Anette Kindahl från Stadsmuséet som på engelska berättar lite om historiken kring fältet och den tid då ristningarna gjordes samt om enskilda motiv. Studenterna tittar, fotograferar och ställer frågor; några känner också på ristningarna – helt i linje med utomhuspedagogikens filosofi. Eftersom de är lärare upplyser Kindahl också om hur kommunen arbetar pedagogiskt i detta område.
– Tillsammans med dramapedagoger bygger vi upp en liten bronsåldersby där skolklasser får göra "lajv", det sker i maj och det borde ni besöka, säger Anette Kindahl innan sällskapet ska vidare till Marmorbruket i Kolmården.
Merlijn kommer från Holland och har alltså gått mastersprogrammet sedan i augusti och bor för närvarande i Linköping, hon lyssnar intresserat och studerar de olika ristningarna.
– Det är väldigt intressant, jag tycker om historia och vi har ju inte sådana här ristningar i Holland, säger Merlijn som gillar Sverige och tycker att det varit en lärorik tid med mycket utomhusaktiviteter.
– Sedan januari har vi varit väldigt mycket ute runt Östergötland, det blir ju mer på riktigt om man kan lämna klassrummet och jobba med elever ute.
Nu ska masteruppsatser skrivas av studenterna under våren, sedan är det dags att återvända och applicera sina kunskaper i utomhuspedagogik på hemmaplan.