Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Vit ödmjukhet strategi mot rasism

Alla vita mĂ„ste jobba aktivt pĂ„ att bli medvetna om sin rasism, men ocksĂ„ kĂ€mpa emot den – hela livet. Det framhĂ„ller den amerikanska författaren Robin DiAngelo vars begrepp "vit skörhet" har fĂ„tt stort genomslag.

Robin DiAngelo lyfter fram arrogansen hos vita mÀnniskor som tror sig veta allt om rasism. "Var bara lite ödmjuka. Det Àr en stor del av det hÀr." Pressbild.

Robin DiAngelo lyfter fram arrogansen hos vita mÀnniskor som tror sig veta allt om rasism. "Var bara lite ödmjuka. Det Àr en stor del av det hÀr." Pressbild.

Foto: Natur och kultur

Kultur och Nöje2021-01-26 06:05

Maj 2020: En svart man – fĂ„gelskĂ„dare i Central Park, New York – ber en ung vit kvinna att följa reglerna och koppla sin hund. NĂ€r hon lĂ„ter bli tar han fram hundgodis för att locka pĂ„ hunden och dĂ€rmed fĂ„ henne att koppla den.

I stÀllet svarar kvinnan att hon tÀnker ringa polisen och berÀtta att en "afroamerikansk man" hotar henne. Mannen filmar hennes telefonsamtal och publicerar det pÄ sociala medier, vilket ger hÀndelsen stor uppmÀrksamhet.

– Även om hon Ă€r den som har brutit mot reglerna ringer hon polisen med förvĂ€ntan om att hela systemet kommer att stötta henne. Hon Ă€r helt övertygad om det. Jag anvĂ€nder henne som exempel, inte pĂ„ att hon Ă€r mer eller mindre rasist Ă€n nĂ„gon annan vit person, men eftersom hon Ă€r ett sĂ„ klart exempel pĂ„ vit skörhet, sĂ€ger Robin DiAngelo pĂ„ Skype frĂ„n Seattle.

"Be brave", var modig, uppmanar hon sig sjÀlv genom en tatuering pÄ armen. DiAngelo vÀxte upp som "fattig och vit", framhÄller hon pÄ sin hemsida, eftersom "fattig och svart" betyder nÄgot helt annat i USA. Men Àven om hon tidigt insÄg sitt klassmÀssiga underlÀge tog det lÄng tid innan hon förstod hur privilegierad hon ÀndÄ var som vit. Som akademiker, specialiserad pÄ multikulturell utbildning, jobbar hon ocksÄ praktiskt med kurser i antirasism pÄ arbetsplatser.

SlÄr ifrÄn sig

"Vit skörhet – dĂ€rför Ă€r det sĂ„ svĂ„rt att tala om rasism", heter hennes bok som just har kommit pĂ„ svenska. "ÖmtĂ„lighet" hade kanske varit en bĂ€ttre översĂ€ttning eftersom skörhet vĂ€cker medlidande, invĂ€nder SVT:s kritiker i en hyllande recension. För medlidande med vita handlar det inte om hĂ€r.

Begreppet kom till henne spontant, berÀttar DiAngelo, i frustration efter det att hon mött Ànnu en vit, i dennes egna ögon medveten person, som kÀnt sig förorÀttad av upplysningen om att hen sagt eller gjort nÄgot som hade uppfattats som rasistiskt. Minsta lilla pÄpekande tenderar att utlösa vita personers upprördhet, framhÄller hon. DÀrigenom blir det rasistiska dessutom förstÀrkt, resonerar DiAngelo.

– TĂ€nk pĂ„ trasigt glas. Det hĂ€r Ă€r en vĂ€pnad skörhet. Skörheten Ă€r tĂ€nkt att fĂ„nga upp hur lite som krĂ€vs för att utlösa den hĂ€r kĂ€nslan, men jag vill vara tydlig med att konsekvensen av den inte Ă€r skör alls. Det viktiga Ă€r hur den fĂ„r oss att inte tala om saker, den Ă€r en vĂ€g till social kontroll sĂ€ger DiAngelo, som har lagt ner 20 Ă„r pĂ„ att dels studera dels tala med vita mĂ€nniskor om rasism.

– ÄndĂ„ tror vita att deras kunskap Ă€r i nivĂ„ med min. Det Ă€r vithetens arrogans. Till stor del handlar detta bara om att visa lite ödmjukhet – det ÄR möjligt att du faktiskt inte vet allt som du behöver veta. Du kanske inte ens Ă€r kvalificerad att hĂ„lla med eller inte hĂ„lla med. Kan vi inte börja med att försöka förstĂ„?

Vit överlÀgsenhet

Det Àr den oavsiktliga rasismen som hon riktar in sig pÄ, Àven hos sig sjÀlv. TÀnk inte pÄ rasism som antingen eller, uppmanar hon, utan i stÀllet som mer eller mindre pÄ en glidande skala.

"Vit skörhet" kan ocksÄ förklaras som en omedveten underliggande strategi hos vita för att undvika att tala om vita mÀnniskors privilegium. Vita slÄr ifrÄn sig utan insikt om att vi genom vÄr hudfÀrg gynnas av diskriminerande strukturer och idéer om vit överlÀgsenhet, framhÄller DiAngelo.

Allra vanligast Àr reaktionen kanske hos de vita som ser sig som medvetna.

– Vi Ă€r de som orsakar den hĂ€r dagliga utmattningen genom alla vĂ„ra antaganden och fördomar. Om och nĂ€r svarta försöker pĂ„tala dem Ă€r det sĂ„ viktigt för oss att inte vara rasistiska, vi tror ocksĂ„ att det Ă€r möjligt, sĂ€ger hon och erkĂ€nner att det Ă€r just den kategorin mĂ€nniskor – inte högerextremisterna – som Ă€r hennes specialitet.

TT: Är alla vita rasister?

– Det Ă€r inget jag sĂ€ger nĂ€r jag kommer in genom dörren, men det Ă€r ditĂ„t jag rör mig. Men vi kan inte komma dit utan att ha en gemensam uppfattning vad rasism betyder. Vi har lĂ€rt oss att tĂ€nka pĂ„ rasism som individuella och medvetna handlingar utifrĂ„n medveten ondska, och med en sĂ„dan definition vore det krĂ€nkande av mig att sĂ€ga att alla vita Ă€r rasister.

– Men det Ă€r en otroligt förenklad betydelse, som ocksĂ„ upprĂ€tthĂ„ller rasismens system.

TT: Är det ens möjligt för en vit person att inte vara rasistisk?

– Jag tror inte det, jag tror inte att det Ă€r möjligt att inte ha absorberat budskapet om att det Ă€r bĂ€ttre att vara vit, att vita Ă€r normen och representerar den ideala mĂ€nskligheten.

Fakta: Robin DiAngelo

Född: 1956.

SysselsĂ€ttning: Är sociolog, verksam vid University of Washington i Seattle. FrĂ„n att mer eller mindre utan kunskap ha börjat jobba som mĂ„ngfaldskonsult blev hon akademiker, samtidigt som hon fortsatt sitt praktiska arbete genom att ge kurser pĂ„ arbetsplatser. Nyligen var hon pĂ„ ett teknikföretag med relativt unga medarbetare.

Vi hade sessioner dÀr de svarta medarbetarna berÀttade om sina erfarenheter och de vita blev chockade över att fÄ höra hur mycket smÀrta de orsakade. De Àr vÀnliga, de jobbar sida vid sida, men knyter inte an pÄ den nivÄn dÀr de kan förstÄ de hÀr erfarenheterna. Och de lever inte integrerade liv. Jag vill inte vara nedslÄende, men vi kan inte ta en konstgjord idé om mÄngfald som liktydig med frÄnvaro av rasism.

Sverigeaktuell: Med boken "Vit skörhet – dĂ€rför Ă€r det sĂ„ svĂ„rt att tala om rasism".


Robin DiAngelo om...

...om vad vita kan göra?

Varför frÄgar du det nu? Hur har du klarat dig utan att ta reda pÄ just det? 'Fuckin' google it!'. Det finns sÄ mÄnga fantastiska listor. Jag har en pÄ min webbsida med 123 saker som vita kan göra. Allt finns dÀr. Vi mÄste bryta vithetens apati!

...om Joe Bidens installationstal:

Att höra en president lyfta fram systematisk rasism som en av de huvudsakliga utmaningarna i det hÀr landet Àr otroligt. Symboliskt Àr det vÀldigt kraftfullt, han tar det frÄn att vara "ett Àmne för debatt" till att vara pÄ riktigt. I kontrast till vad vi just haft var det uppiggande och uppmuntrande, Àven om de flesta vita mÀnniskor fortfarande inte kan formulera sig kring vad systematisk rasism Àr.

...om framtiden:

FrÄn det att jag förstod vad systematisk rasism och idén om vit överlÀgsenhet Àr har jag alltid varit tydlig med att detta inte kommer att upphöra under min livstid. Det hÀr Àr ingen frÄga som har enkla svar som att "vi behöver bara se oss alla som likadana". Vissa saker har ocksÄ blivit vÀrre. PÄ mÄnga sÀtt ser det ut som en kultur före medborgarrÀttsrörelsen i det hÀr landet.

...om yngre generationer i USA:

Jag tror inte att de Àr mindre rasistiska. Nationalisterna rekryterar bland de unga.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!