Visst var det hög standard
Artist: Peps PerssonPlats: Skärbacka Folkets husFörband: NBF och Riddim SectionPublik: cirka 330Betyg: ****
Peps Persson visade att takterna sitter i - till publikens stora glädje. Resultatet blev bra gung i Skärblacka. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
Men tråkigt och dystert blev det aldrig under spelningen i Skärblacka. Tvärtom. När Peps, eller Per-Åke som han egentligen heter, och bland andra Bosse Skoglund (trummor) och Max Schultz (gitarr) intog scenen smittades hela Folket hus av bandets sprudlande spelglädje.
Det bjöds på blues, raggae och calypso, gammalt och nytt. Bland låtarna fanns Elmore James "Strangers blues" i Peps egen tolkning från kritikerrosade albumet Rotbos. På det har ordkonstnären Peps översatt en knippe bluesklassiker till svenska, förlåt skånska. Dialekten med dess diftonger och glidningar passar perfekt till bluesöversättningar.
Givetvis spelades även 70-tals klassikerna "Hög standard" och "Oboy". Ibland kan proggen bli alltför överlastad med politik, som skjuter över tyngden från musikglädjen till budskapet. Men det undveks genom att allt mellansnack slopades, till förmån för långa instrumentala partier med friska improvisationer.
Publikfavoriten Bosse Skoglund bjöd på ett långt och svettigt trumsolo, som stördes en aning av irriterande rundgång. När sista låten var avklarad och bandet lämnade scenen var det fatiskt inte Peps som ropades in. Det var i stället "Bosse, Bosse, Bosse!" publiken skanderade.
- Har ni fått galna Bo-sjukan? frågade Bosse, överlycklig.
Äntligen blev Peps efterlängtade konsert i Skärblacka av och den entusiastiska publiken och gungade i takt med musiken. Och vilken låt är mer rätt att avsluta med i raggaemetropolen än Peps egen version av Bob Marleys "Stir it up"?
Det är bara att konstatera: Visst håller Peps fortfarande en hög standard.