Vi skulle väl ha nån teckning till...
Titta hit! Svenska Tecknare 50 år Arbetets museum
Lennart Nyberg, känd för satiriska serier, har en vägg.
Foto:
Mycket är sådant vi känner igen, stilar, logotyper, figurer, illustrationer.
Ännu mer är sådant vi vill se mer av. För det är spännande, läckert, bilder av duktiga tecknare av alla sorter.
Föreningen Svenska Tecknare fyller 50 år och det vill dom tala om.
Det sker också, på Arbetets museum, från i morgon då medlemmen Lasse Åberg inviger alltihop.
Man blir lätt förtjust när man kommer till utställningen. Många bilder känns som gamla bekanta, det är illustrationer från barnböcker och, exempelvis, kossan på mjölkpaketet, de flesta kanske har följt utvecklingen från det snällt betande djuret till dagens kantigt stiliserade ko. En parallell till bl.a. sosse-rosen.
En del är alltså nostalgi, annat har klar pedagogisk ambition med "så blir barnboken film" eller "så här växer det slutgiltiga emblemet fram". Eller foton som visar hur det kan se ut i en tecknares ateljé. Många av medlemmarna presenterar sig och sitt sätt att arbeta, ett nära exempel är Curt Dahléns väg fram till det som blev Norrköpingsmärket med sin ström nedtill och skorstensrök upptill.
Nästan 1300 medlemmar finns landet över, det handlar för det mesta om frilansare som med den här föreningen får hjälp att bevaka sina intressen.
- Det är upphosvsrätten som är den stora fackliga frågan, säger ordförande Leif Eriksson. Det handlar om att försöka få betalt för vårt jobb. Särskilt som mycket hämtas från nät och tryck och ligger i filer tillgängliga för de flesta. Vi måste visa att vi finns och lever på det vi gör, som yrkesgrupp kan vi vara ganska anonyma.
Illustratörer, serietecknare, grafiska formgivare, konstnärer, typografer, animatörer, många är specialiserade, än fler har utvecklat sitt kunnande på många områden för att överleva ekonomiskt.
I föreningen ryms både självlärda yrkesmänniskor och sådana som gått folkhögskola, medialinjer på olika nivåer eller flera år på högskola.
- Särskilt livfull avdelning är illustrerade barnböcker, säger Leif Eriksson, så har det varit mycket länge. Däremot blir det allt färre illustrationer i vuxenlitteraturen, sånt var mycket vanligare förr.
Utställningen är tydligt uppdelad i olika avdelningar med återblickar, flera olika sätt att arbeta, en film, hemma-hos i någons ateljé, mycket skisser och, som sagt, många läckra färdiga resultat. En avdelning berättar om ett projekt där hundra tecknare illustrerade en och samma novell av författren Klas Östergren, Med stövlarna på. Roligt exempel på mångfalden inom yrket.
Hela sommaren, till 11 september, kan man komma och titta.
Så jobbar vi med nyheter