Verkligheten hann ifatt "Sprängaren"
(TT Spektra)Attentat som avlöser varandra. En stad i skräck. Tidningslöpsedlar som skriker ut död och terror. Colin Nutleys nya storfilm "Sprängaren", med premiär på onsdag, speglar en verklighet mer aktuell än vad någon kunnat frukta.
Om jag misslyckas med filmen kommer jag att få så mycket stryk, säger Colin Nutley om sin nya film Sprängaren. FOTO: PRESSENS BILD
Foto:
Scenerna från "Sprängaren" dyker direkt upp i huvudet; poliser, brandbilar, avspärrningstejp. Där är det en serie bombattentat mot OS-arenor som utlöser skräcken. När filmen spelades in var Anthrax inget annat än ett metalband.
- Det är klart att vi som gjort "Sprängaren" tänker mycket på parallellerna till det som händer nu, säger Colin Nutley, vars kontor ligger bara ett par kvarter från Norrmalmstorg.
- Jag har kommit fram till att om filmen handlat om mördaren och filmats ur "sprängarens" perspektiv hade den känts spekulativ. Nu ligger fokus i stället på medias roll i olika situationer. Det känns som att media helt är på väg att tappa greppet nu; jag såg nyss på tv hur ett kamerateam gjorde allt för att filma en död man i en bil efter en bilbomb. Eller är det världen som blivit värre? Hönan eller ägget?
<b>Stjärnspäckat</b>
"Sprängaren" är förstås Nutleys filmatisering av Liza Marklunds überbestseller med samma namn. Rollen som journalisten Annika Bengtzon spelas av Nutleys fru Helena Bergström och - som alltid när Nutley är inblandad - är det ett överflöd av stjärnor in i minsta biroll. Reine Brynolfsson, Ewa Fröling, Brasse Brännström, Örjan Ramberg, Pernilla August och Gunilla Röör är bara några av namnen på de skådespelare som befolkar filmens kvällstidningsredaktion, OS-kansli och Stockholm i juletid.
Nutley är noga med att betona att "Sprängaren" inte är en thriller utan ett drama. Och den är ett drama som är speciellt av två skäl: En stor majoritet av publiken vet hur det slutar. Och huvudkaraktären är långt ifrån en traditionell filmhjälte.
- Annika Bengtzon är kaxig, hon är ofta en dålig chef, hon skriker och ber sina medarbetare att stoppa upp saker i röven. Innan jag började filma var det någon som sa åt mig att jag måste göra henne möjlig att älska (lovable). Skulle man säga det om John Wayne? Bruce Willis?
- Tydligen kan en man vara en hur stor skitstövel som helst, han funkar ändå som filmhjälte. Men inte en kvinna. Men Annika biter tillbaka mot skitsura gamla gubbreportrar. Det är det som kvinnor gillar hos henne, inte att hon är en gullig brud.
<b>Jo, hon överlever</b>
Vad gäller risken med att publiken läst boken säger Nutley att det vore respektlöst att försöka ändra historien för mycket.
- Man vet ju ändå att hjältinnan överlever; det brukar hon göra i första boken av en serie. Sedan handlar det om att ta fasta på varför folk läste boken och vad de fick ut av den.
"Sprängaren" är alltså en filmexplosion som sammanför en av Sveriges mest lästa författare med några av de mest kända skådespelarna och en regissör som både drar miljonpublik och Oscarnomineras. Ett nollriskprojekt? Inte enligt Nutley:
- Well... se på Bille August. Han hade en del bestsellers till sitt förfogande. Se på "Känd från tv". "Sprängaren" är ett farligt projekt såtillvida att om jag misslyckas kommer jag att få så mycket stryk. Det är en annan sak för en okänd regissör som kommer med filmen "Den gula skon".
Nu väntar nästa Annika Bengtzon-bok, "Paradiset", på att filmas av Nutley och hans tidningsfamilj med start i februari. Den bok som Liza Marklund skriver just nu, "Primetime", ska också filmas. Tidigare har Nutley sagt nej till att filma bok nummer två, "Studio 6", men nu lämnar han en liten öppning:
- Allt hänger på "Sprängaren". Köper publiken filmen, köper de Helena? Vi har option på alla böckerna.
- Men jag måste också fråga mig hur mycket jag vill göra. En trilogi är alltid rolig. Sedan kanske jag skulle lämna över till någon annan.
Så jobbar vi med nyheter