Varför blir inte världen bättre fast jag säger till?
Foto:
Att jag lyckades rasera berlinmuren, det var i alla fall ett framsteg i det stora formatet. Det får jag va nöjd med, liksom att Sovjet blev Ryssland, även om det inte bara blev rosenrött, gubevars! Den kolossala kriminalitet och ojämlikhet som följde har jag ju inte lyckats reda ut.
Min största motgång på länge var anfallet mot WTC, för sen dess har allt bara blivit värre. Vart har Binn Lejjden tajje väjjen, kan nån tipsa mej om det? Bush å Amörrka har i sammanhanget blivit odrägligt självbelåtna och uppblåsta och än värre aggressiva, även om jag fuller väl kan förstå deras förskräckelse över anfallet. Men att de skulle bomba så ohiskligt i Afghanistan - å dom fortsätter! - det var verkligen inte meningen. Hur ska jag bära mej åt för att stoppa de skjutglada kobojsarna på väg till Irak och annorstädes? Hjälp!
Världssvälten har jag också misslyckats svårliga med; fortfarande dör 16000 barn, senaste siffra, av svält per dag i världen, och Afrika har det som vanligt värst. Men det är ju bara mörkhyningar, så det är försumbart. Och dela med oss av överflödet är vi dåligt intresserade av, både Europa och det rika Amerika. USA med tre procent av världens befolkning tar hand om 20 procent av tillgångarna i världen, och det ska inte ändras! Det är inte riktigt så jävvlitt här, men skillnaden är inte imponerande. Välstånd föder girighet, det är så sant som det är konstaterat.
Å nu får vi lov att skicka pengar till det översvämningsvåta Europa, vi får inte ens sälja för 20 miljarder flygplan till dom. Det drabbar folk i Linköping, kan man tänka sej, och det är inte roligt för oss i Östergötland. Jag förmodar dock att Vikbolandet inte drabbas, för nu finns det inte någon SAAB-industri här längre. Den som fanns i Ljunga förut används numera för att ta hand om elektronikskrot, TVar och datorer och sånt, och det kan man tycka är mycket bättre, eftersom man inte är flygtekniker utan bara älskare av naturen! Och natur finns det gott om härute, ni skulle se! Men här är det tork-överdåd, eller vad ska man kalla det, istället. Björkarna gulnar och vill man akta de små blommorna får man va snäll och vattna.
Vikbolandet är bra, och äntligen kom jag på nåt som jag lyckats med den där 13-årsperioden: Jag ordnade så att Vikbolandet fick vara kvar i Norrköping. Det var bra; man får va nöjd med aldrig så små insatser i världspolitiken.
Sånt där tänker jag på nu när jag håller på och skrapar tegelpannorna fria från mås, som de sa i Östergötland förr. Det är mitt lilla helvete, men får mossan härja fritt äter den opp pannorna, som ligger i bekymrade veck. Det är jobbigt, men svälter gör jag ju inte. Tid tar det emellertid, och då hinner man tänka på vad man ska skriva i kolumnen. Det blev det här.
P S. Att bryta den florerande skrytbilismen har jag totalt misslyckats med. Senast recenserade bil i Folkblat, en Volvo, kostade 467 000 kronor. Hur många svältande barn finge rum i en sån? Vem/hur många behöver och har råd med att skryta ner luften med detta åkbäke?
Oj, vad mycket jag har kvar att göra! Hur många år ska jag behöva skriva den här kolumnen innan jag har fått ordning på världen?
Varför blir inte världen bättre fast jag säger till?
Så jobbar vi med nyheter