Vårens bakslag gör ont
Knappt har man hunnit slicka i sig grädden från semlorna förrän Ikeas direktreklam dimper ned i brevlådan och skriker om "Sommarlata dagar".
Sara Schüldt
Foto:
Ena dagen väcks hoppet, krokusarna slår ut sina blad och snödropparna sträcker försiktigt på sig för att synas i den grådaskiga omgivningen. Det känns som honung i magen att äntligen se dem igen.
Men så kommer det jäkla bakslaget. En morgon vaknar man och det är vitt ute igen. VITT. Mössa-på-väder. De stackars blomsterkrakarna täcks av snö. Den allra värsta sortens snö. Eller ja, egentligen är det drömsnö med stora flingor. Men de vill man ju ha på julafton. Inte i mars.
Drar upp täcket över öronen och önskar att man fick gå i ide för att slippa kastas mellan hopp och förtvivlan.
Då kommer som sagt det där Ikeahäftet. Blonda barn som slurkar i sig saft med sugrör. Strandliv med sandslott och jordgubbar. Cyklop. Husvagn. Grill. Allt.
Och inte bara den katalogen utan också en massa andra kataloger, annonser och skyltfönster. De visar tunna genomskinliga kläder som visar solbränd hud, sandaler i knallfärger och pastelliga pumps.
Det känns som den största delen av året går åt till att längta till en annan tid. Vi längtar efter sommar och vi längtar efter riktig vinter. Men under större delen av året är det bara en lång väntan i grått slask. Och sedan när man är mitt i härlig högsommar eller strålande vinterväder vet man knappt vad man ska ta sig till, för på semestern och julen ska allt vara så bra, så bra, eftersom vi sedan ska kunna leva på det hela året.
Egentligen borde vi alla få pris för at vi står ut i det här klimatet. Antingen är vi väl längtande romatiker eller också underdåninga krakar som gärna lämnar ut oss åt vädergudarna. Varje vår känns det nämligen som om vädergudarna lekar med oss. Ungefär på samma sadistiska och okänsliga sätt som katten leker med en halvdöd mus.
- Vi ger dom lite sol och värme nu, och så får de snö nästa vecka, he, he, skrattar de elakt.
- Jo, det var ju ett jäkla tjat om snö i julas. Den kan gnäll-svennarna få nu, hö, hö.
Och så tar de en fet näve snö och kastar över oss just när vårdagjämningen passerat.
I lördags var dag och natt lika långa. Natten till söndag får vi en timme mindre, brukar man säga. Och dessutom stjäl Skara-Bert en timme av mig varje kväll. Det är med blandade känslor jag vill att det blir Fame Factory-final snart. Men vår nu, tack!
Så jobbar vi med nyheter