Var och en sin egen Clabbe
Brittmarie Engdahl
Foto:
Vare sig nÀr det gÀller det dÀr tv-programmet eller den dÀr filmen. Nu fÄr vi vÀl vÀnta pÄ mÀster Andersson nÀr det gÀller Moodyssons senaste, jag vÄgar inte gÄ och se den. Klet och smet och flÄs och lÀskigt, nÀ, om den kommer pÄ tv kan man stÄ lite lÄngt ifrÄn och kolla till ibland, det kan rÀcka. Eftersom dom sÀger att den besynnerlige Torsten Flinck Àr sÄ vÀldigt bra, det skulle ju vara kul att se, men sjÀlva sammanhanget med porrinspelning i en trÄng etta med frustrerade mÀnniskor, nÀ, sÄ himla kulturell Àr jag inte.
SĂ„ Ă€r det sagt. Ăverraskad nĂ„gon?
Jag har dÀremot sett nÀstan en hel timme med Idol som alla vet Àr förnedringsteve. SÄ har det stÄtt och visst framgÄr det att underhÄllningssyftet Àr att snöpa folk. Samt mÄlet egen berömmelse. Och det funkar ju, oj vad det skrivs och pratas.
Det hemska Àr ju att det Àr rÀtt skönt. Hur kan dom komma dÀr och tro att dom Àr nÄt nÀr dom inte Àr det?
SÄ fÄr man förstÄs inte ens tÀnka, men se 16-Äringen som gick ut och grÀt nÀr han fÄtt höra att han var för ung, för outvecklad, för lite sig sjÀlv, allt alldeles rÀtt och sant, sÄ vore det vÀl hemskt om de skulle ha sagt honom nÄgot annat? En kvinna som försökte trösta honom sÄg han lyckligtvis ut att inte lyssna pÄ. Hon var ju bara kletigt mammatröstande.
NÀ, gossen gick ju dit för att fÄ veta, beredd alltsÄ, eller hur? Och nu har han ju fÄtt vara med i tv och det var det enda han kunde vara sÀker pÄ. Hur lÀnge skulle han ha kÀmpat med sin sÄng och fÄtt vÀlmenande tack och lycka till grabben om han inte hade fÄtt höra det hÀr. Och hur kan man tro att det ska vara sÄ lÀtt? PÄ skolor med kvalitet fÄr man naturligtvis veta vad man har för chanser. Men alla som har blivit itutade att det handlar om genvÀgar hÀr i livet mÄste bli besvikna. Och skyller pÄ nÄgot utanför dem sjÀlva.
Att se grÄtande barn kan vÀcka roddiga kÀnslor, men kanske var det hÀr uppriktiga omdömet det bÀsta som hÀnt killen hittills.
SÀger som en mig nÀrstÄende smÄbarnsfar: ut med ungarna i livet, lÄt dom göra alla erfarenheter, lÀr dom att ta smÀllar och bli starka.
(Fast bara just inte hans barn! Puh!)
LÀste hursomhelst en skarp och synnerligen roande recension av programmets jury. Visst, nÄgon halvfet, tunnhÄrig, för grÄ, för stöddig och sÄ vidare, en annan hÄnade sÄklart kvinnan för att hon kanske Àr i klimakteriet. Men de kan musik- och nöjesbranschen. DÀrför borde det ju ocksÄ handla om det, inte om att nÄgon har en ostruken skjorta. Eller att man har en ful frisyr, det kan man vÀl fÄ inse pÄ annat sÀtt. Genom Bert kanske.
Ett par killar sopar upp resterna av folk. De ska vara clowner, slÀta till vÄra reaktioner. Dom var ganska kul och verkar tycka sÄ vÀldigt bra om varandra. Det Àr gott att se, nÀr livet rivs, dÄ Àr det ocksÄ ofta som nÀrmast till mjuka kramar och blöta pussar.
Tröst gÄr först.
Den bÀsta spÀnningen Àr att juryn ska gÄ pÄ pumpen. Att nÄn av de ratade av ren och rasande revanschlust kommer att blir superstar och berÀtta hur den hÀr gruppen har skÄpat ut dom och hur det kÀndes.
KonstnÀrer ska ju lida.
SĂ„ jobbar vi med nyheter