Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Välregisserad indiekväll på Tempo

The Asiers Set
+Aerospace och Girlfrendo
Plats: Tempo
Publik: Säkert 120 personer

Kultur och Nöje2001-04-20 00:00
Jag ögnar igenom The Aislers Sets turnékalender och någonstans i mitten av april känns saker och ting aningen absurda.
Paris, Glasgow, Newcastle, Nottingham, London och sedan...
April 18th, Norrköping, at Club Tempo with Girlfrendo and Aerospace.
De senaste veckornas förväntansfulla tisslande och tasslande inför San Fransisco-kvintettens spelning på Tempo mynnar på onsdagskvällen ut i en smått osannolik indiepopextravaganza.
Allt är liksom väldigt välregisserat, Aerospace inleder med fjäderlätt och fin pop och sångaren Torbjörn Thorsén ler hela tiden så väldigt poppigt att det är på gränsen till förargelseväckande. Girlfrendo följer upp med en spelning som definitivt skulle kunna misstas för kvällens huvudnummer.
Sångerskan Josephine Olausson är hur cool som helst när hon sjunger "you first undressed me, then depressed me" och varje indiekille i lokalen vill vara hennes pojkvän men det får dom inte.
Amy Linton, frontfigur i The Aislers Set, är förkyld och nervös (!) och vankar av och an i lokalen medan Aerospace och Girlfrendo värmer publiken. När hon slutligen klättrar upp på scenen med en alldeles för stor gitarr på magen går ett sus genom publiken, Amy ler finurligt och 40 minuter senare förstår jag varför The Aislers Set hunnit bli legendariska trots att bara tre år förflutit sedan debutskivan Terrible Things Happen släpptes.
Amy Linton är bara en tvärhand hög men hennes närvaro och charm fyller ut varje hörn av scenen. Organisten Jen Coen är så inihelvete rå med sin Joey Ramone-frilla och Yoshi Nakamoto går en imponerande bärsärkargång (med popmått mätt, vill säga) på ett minimalistiskt trumset.
Det är helt enkelt jättebra. Alltihop.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!