Ulf ? en lycklig man vid orgeln
Han växte upp i Värmland, ursprung Lesjöfors, följde med föräldrarna till kyrkan och fick en aha-upplevelse - dock inte av Ordet i första hand utan Tonen. Den från orgeln. Att någon ensam person kunde få ut en hel orkester från ett instrument. Så Ulf Tellin fann sin väg och nu är han organist i Hedvig. Och på den vägen har han också funnit sin tro.
Ulf Tellin, arvtagare till Hans Zimmergren som organist i Hedvig, numera en god kollega. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
När vi ska träffa Ulf Tellin spelar han fortfarande, som varje onsdag i Hedvigs lunchsammankomst. Efter miniföredraget följer en stunds meditation och stillhet i kyrkorummet och organisten spelar Boléro och några olika stycken för att sluta med Improvisation - temat är Vårvindar friska och man kan notera att det här med meditation inte alls handlar om att man kan sitta och nicka till en stund.
Orgeln bjuder levande musik.
- Den här träffen fyller en funktion, man ser att många återkommer och det kan vara mellan 40 och 80 i publiken. Hundra en gång. Jag försöker variera musiken och improviserar kring något aktuellt.
Improvisation lärde han sig som jazzmusiker.
Han har spelat i dansband och varit barpianist. Allt hör till en musikerutbildning som har tagit sex år. Åtminstone för den som vill försörja sig själv.
- Skolan i Stockholm sedan Piteå och så har jag jobbat mig neråt och kommer närmast från Mora.
Det var för nio månader sedan, tjänsten efter Hans Zimmergren (fortfarande en samarbetspartner) fanns för Ulf.
Med jobbet följde en rad körer.
- Det ingår. Vi har en fin kör i Hedvig men jag skulle vilja ha fler sångare. Jag tror det finns föreställningar om att det är särskilda krav på att sjunga i kyrkokör, men så är det inte. Vi har väldigt roligt!
Så är det Poliskören och en barn- och en ungdomskör.
- Men det finns mycket som konkurrerar om människors fritid i en så här stor stad, säger han och berömmer allt vackert i Norrköping en stund. Inte minst att det finns många stora orglar här i Norrköping, ganska ovanligt, säger han.
- Annars är det Stockholm förstås, och allra helst Paris.
- Jag går ju alltid in och tittar när jag reser, i katedraler och kyrkor och försöker komma nära och se. Det finns ju inte två orglar som är lika, alla är unika och så är det skillnad på akustiken i de olika kyrkorummen. Det är fascinerande och spännande.
Han var orgelbyggare en tid också och har två orglar hemma, en från 1906.
Den här killen är 34 år, sambo med en flicka som naturligtvis är med i en av kören, han firar sommar på en ö i S:t Anna och tycker att med musiken kommer han i kontakt med allt, han får vara kreativ och han har ett jobb som också fyller hans fritid. Han övar varje dag, åtminstone i det närmaste. Han får ta del av människors hela livscykel i alla skeden, från dop till död. Han vill förgylla de viktiga ögonblicken med sin musik.
Dessutom ser det väldigt nyttigt ut att spela orgel... Händer och fötter jobbar var för sig, så ska man ha koll på tre tonnivåer och kanske en hel kör också ibland. Nyttigt jobb för hjärnhalvorna.
I sommar är det nyinvigning av den om- och tillbyggda Hedvigorgeln. På palmsöndagen sjunger kören Faurets Requiem.
Han ser ut att vara en lycklig man, organisten Ulf i Hedvig. En som kan sprida glädje.
Så jobbar vi med nyheter