Inte ett öga var torrt när Magnus Uggla sjöng Min far i lördagens Så mycket bättre (TV4). Magnus Uggla visar att han har fler kort på hand än jokern och det är väl hela programidén med Så mycket bättre. I bland kan jag lite cyniskt tycka att idén verkar handla om att artisterna ska få lite schysta hits på covers, i synnerhet de som varit ifrån hitlistorna ett tag som Sylvia Vrethammar till exempel eller tidigare omgångars Mikael Wiehe och Tomas Ledin. Även om de själva inte får någon hit så får de låtskrivarpengar när deras gamla låtar blir nya hits med unga artister. Men i fallet Sylvia Vrethammar undrar jag om det ger henne så mycket i den vägen. Dels har hennes tolkningar hittills varit ganska ointressanta dels så har hon inte skrivit så himla mycket själv. På hennes samlingsalbum finns det bara en knapp handfull låtar där hon varit med och skrivit texten.
Magnus Uggla lär inte själv ha förstått vilken respons hans tolkning skulle få och det gör det än mer äkta.
Allt för Sverige har dragit igång igen. Andra avsnittet gick i söndags. (Det går att kolla ikapp på SVT play). Det är fascinerande hur svenska deltagarna upplever sig själva när vi tittare tycker att de är så amerikanska och sentimentala på ett sätt som känns oerhört främmande för oss. Lip-tv kallar en kompis till mig det. Det är lustigt för Vem tror du att du är är också ett släktforskningsprogram men där lipas det inte alls lika mycket. Kanske berövades många andra och tredje generationen invandrare i USA sin historia och därför blir det så känslomässigt när de får tillbaka en liten bit av den.
Det får mig att fundera på hur nästa generation invandrare i Sverige kommer att känna gällande sin egen historia. Svenskamerikanerna gör det tydligt att man inte blir "ur-amerikan" för att man är född i USA och det är ofta något som vi i Sverige tycker är fint, att de behållit känslan för Sverige. Jag hoppas att alla som tycker så kan tillåta dagens invandrare i Sverige att känna likadant för sina ursprungsländer.
Det senaste i raden av tv-program som ska lösa folks privata problem heter Stalkers. Tidigare har vi sett Arga snickaren lösa inrednings- och relationsproblem och Efterlyst löser brott. Nu slår TV3 ihop det och låter Hasse Aro och Sanna Lundell lösa folks problem med förföljare, så kallade stalkers. Premiären var i går och vi fick följa "Bonde-Susanne" och tv-teamets kamp mot hennes förföljare.
Det är förstås fantastiskt att människor får hjälp med problem men en liten liten tanke gnager i mig om hur mycket kan hänga ut förövare. I synnerhet efter dokumentären förra veckan om sexbrottslingar i USA. (Pedofilernas natt är en dokumentär om hur fel det blir när lagstiftning och offentlighet ska lösa problem. Programmet ligger kvar i 24 dagar till på SVT play)
När det gäller stalkare så tyder mycket på att många har psykiska problem, att de lider av förföljelsesyndrom. Jag tycker inte att dessa ska hängas ut. De ska få hjälp att sluta med sin förföljelse, i förekommande fall ta sitt straff, men inte hängas ut med namn och bild. Nu nämndes i programmet bara förnamn och ort men den orten är väldigt liten så visst är han ändå uthängd.
Jag kan också undra över Sanna Lundells roll i programmet. Hon bidrog med "va fint du har det" och "åhh".
Veckans missa inte: Gör inte som jag gjort och missa serien White collar. Det är en charmig och spännande serie om en gentlemannabedragare/förfalskare och en FBI-agent som förenar sina krafter. Första säsongen finns på Netflix. TV11 repriserar serien från start med avsnitt ett på onsdag natt.
