Travis galopperar vidare
STOCKHOLM (TT Spektra)Skotska Travis travade iväg på världens topplistor och ledde en ny brittisk popvåg.- Det var overkligt. Vi som alltid varit outsiders, säger basisten Dougie Payne.Nu gör de sig osynliga för att följa upp framgångarna.
De flesta banden kom från England. Nåt kom från Norge. Men det var skotska Travis som satte alltihop i rullning till sin egen stora förvåning.
- När vi började fanns det en scen i Glasgow som vi inte tillhörde. Sen kom vi till London och där var vi helt utanför. Sen släppte vi "The Man Who" och slaktades av recensenterna. Och därifrån till att bli ledare för en ny rörelse...det var overkligt, säger Dougie.
<b>Öppnade dörrar</b>
Tidvattnet vände för bandet sedan radiostationerna och skivköparna fått sitt ord med i laget. Det var en lång process, men byggde en solid grund för bandet som sedan fortsatte segertåget över till Amerika.
- Det goda som det förde med sig var att det var en massa band som brydde sig om sånger som fick chansen. Hjälpte vi till att öppna dörren för dem så, för fan, då var det bra, säger Dougie.
Framför allt öppnade Travis en dörr åt sig själva och fyra miljoner sålda skivor senare är det dags för den svåra uppföljaren. Själva tycker de att det känns som en fortsättning, där de fortfarande inte satt punkt för någonting. Allting har rullat på oavbrutet.
Efter genombrottsskivan "The Man Who" turnerade de i ett och ett halvt år, sedan blev det en helgs ledighet innan arbetat med uppföljaren "The Invisible Man" påbörjades. Därefter kickade promotionarbetet igång och nu är de ute och spelar de nya sångerna live.
Det har inte funnits någon tid att sitta ner och suga på framgångskaramellen.
Som tur är.
- Det är mest hälsosamt att bara fortsätta jobba. Sätter man sig ner och ska försöka titta på vad man åstadkomma är risken att man blir alldeles uppblåst. För oss känns allting också så abstrakt att det inte är någon mening att försöka förstå det. Fyra miljoner skivor, liksom. Jag vet inte ens hur fyra miljoner människor ser ut, säger Dougie.
<b>Det handlar om sångerna</b>
Har ni aldrig varit på väg att lyfta från marken. Som efter att ni spelat inför 150 000 pers på Glastonbury-festivalen?
- Näe, det finns säkert band som skulle kliva av scenen en sån gång och skrika "yeah, vi är kungar", men det gjorde oss bara mer ödmjuka. Att vara i ett band är ju inget märkvärdigt, man är ju bara en del i den stora gruppen, det är ju sångerna publiken har kommit för.
Titeln på nya albumet, som översatt blir "det osynliga bandet", är ytterligared ett sätt för Travis att ta udden av sin egen betydelse. I Dougies resonemang återkommer han ständigt till sångernas betydelse, att de är det enda det handlar om.
Tyvärr, menar han, är det inte längre en självklarhet inom musiken att det är så.
- Titta på MTV, säger han. Man behöver inte ha en låt för att spelas där. Det är inte längre musik-tv, det är visuell-tv, allting ska bara se ut. Vi har alltid brytt oss om sångerna, det är det viktiga för oss.
Samma sak anger han som anledning till varför de är så nöjda med nya albumet. Så nöjda att en kommersiell flopp inte skulle störa dem nämnvärt.
- Man måste behandla varje skiva som vore det den första. Man kan inte vila på gamla framgångar. Varför skulle publiken nöja sig med ett halvdant album bara för att det förra var så bra? Men det är klart, har man sprungit hundra meter på elva sekunder, så vill man naturligtvis göra det på elva sekunder nästa gång. Det är klart vi hoppas att publiken hänger med.
Den 11 juni släpps "The Invisible Band" och svaret kommer bli synligt.
Så jobbar vi med nyheter